Chefsarkitekten som drivs av att få ihop helheten

Chefsarkitekten som drivs av att få ihop helheten

Kennet Samuelsson är matematikern och systemvetaren som arbetat som konsult på bland annat Electrolux, SEB och Ericsson.

I slutet av 1990-talet blev han linjechef och chefsarkitekt på Skandia. Att valet föll på just chefsarkitekt kom som en naturlig följd av ett företagsbehov och ett intresse av att förstå helheten.

– Jag hade turen att snabbt komma ut i hetluften på ett mindre IT-konsultbolag i början av 1980-talet. Det blev som en förlängning av universitetet och jag fick utbilda mig i skarpt läge som konsult. Under den perioden fick jag även vara med under en stor del av IT-explosionen som utvecklare, designer och arkitekt.

Jag fick även möjlighet att vara med och bygga stora affärskritiska lösningar, komplexa produkter i stora komplexa projekt. Jag har under hela resan haft med mig en analytisk förmåga, vilket har hjälpt mig i de roller jag haft och gjort att jag har sett större samband.

Mina tidigare erfarenheter vävdes samman när jag fick rollen som linjechef och chefsarkitekt på Skandia Liv. I stort så är det den roll jag har även idag på Skandia.

Kennet ser det som sitt bidrag att försöka förstå hur en arkitektur bör vara uppsatt för att skapa rätt förutsättningar för organisationen. Sedan han började på Skandia i slutet av 1990-talet har dock intresset och dialogen kring chefsarkitektrollen kommit att förändras.

– Jag kommer ihåg att jag blev inbjuden att prata på DFK (Dataföreningen Kompetens) i slutet av 1990-talet. Det fanns då ett stort intresse, men inte så mycket material att använda som referens eller grund. Utbildningarna på den tiden sade inte mycket om just arkitektroller. Man arbetade främst utifrån vattenfallsmetodiken och pratade mindre om arkitekturella överväganden och styrning.

DFK PlayDu vet väl att du kan se eftersändningen av vårt frukostmöte inför höstens start av Certifierad chefsarkitekt? Klicka här för att komma till DFK Play

Han upplever även att det finns en helt annan komplexitet idag än för 20 år sedan. Processer, tjänster och produkter är sammansatta och utförs på ett helt annat sätt idag vilket ställer andra krav på instrument och verktyg än tidigare. Det i sin tur ställer krav på en förmåga att se till ekonomin, affärsstrategin, affärsmodellerna och utnyttja de IT-möjligheter som finns.

– Det har definitivt blivit ett större fokus på arkitektur i företagen. Det ser man även på IASA:s sätt att definiera de IT-relaterade arkitektrollerna. På bara några versioner händer det mycket.

Varför behövs en roll som chefsarkitekt?

– Rollen är till stor del beroende av verksamhetens behov. Komplexa miljöer ställer krav på en långsiktighet och hållbarhet – och där krävs en fungerande arkitekturstyrning och någon som ser till och förstår hela livscykeln.

Chefsarkitektrollen betyder mycket annat än att bara vara en duktig specialist på IT. Dels är det att kunna förstå ekonomin i det hela och kunna beskriva nödvändig förändring eller transformation i ekonomiska termer. Men det är en orimlig uppgift att vara en ensam person som drar hela chefsarkitektens ansvar.

Det viktigaste är att ha en funktion som sammantaget har den förmågan inom ekonomi, ledarskap, affärsförståelse och en förståelse för affärsmodellen. Det finns en outnyttjad potential i den IT vi har idag. Dels är det viktigt att kunna skörda mer av det vi har idag dels även att förstå hur vi sa kunna anpassa, utveckla och förända med en affärsnytta som drivkraft.

Vad är chefsarkitektrollens största utmaningar idag?

– En utmaning är att det är många olika förmågor som behövs vilket ställer krav på en övergripande arkitektfunktion. En utmaning är att förstå IT:s möjligheter och samtidigt kunna koppla det mot affärsnyttan och dra nytta av dessa möjligheter. Det finns en komplexitet som man behöver reducera.

Affären och produkterna är redan komplexa i sig och det kommer hela tiden nya lösningar inom IT. Vi som arkitekter behöver bedöma vad som är relevant för affärsnyttan både långsiktigt och kortsiktigt.

– Vi kämpar även med är hur man mäter effekterna av arkitekturellt arbete – det är en svår sport. Ofta är den en effekt som kommer senare än vid den faktiska leveransen av ett projekt. Det blir då svårt att mäta hur mycket effektivare en process blev och vilken grad av återanvändning vi har lyckats uppnå.

 Vilka tre tips skulle du vilja ge till den som vill arbeta som chefsarkitekt?

– Mitt första tips skulle vara att arbeta med ledarskapet. Det är viktigt att ha en närvaro och tydlighet och förstå organisationens affärsidé. Det är avgörande med en ledarstil där du kommunicerar och förklara vikten av ett förändringsbehov.

Mitt andra tips blir att lära sig prioritera. Med utgångspunkt i den komplexa miljö som vi verkar i finns det hur mycket som helst att göra. Det gäller att inse vilka vägval man bör ta och var man bör lägga tid, styrning och djupare förankring.

Det är helt nödvändigt. Titta på kartan – vad är affärskitiskt, vad behöver extra uppmärksamhet och vad ska vara hållbart och långsiktigt?

Sist men inte minst – verka för att det finns en arkitekturell kompetensförmåga i organisationen. Säkerställ att arkitekturförmågan inte blir en stabsfunktion utan sker i samspel med utveckling och förvaltning.

Källa: Affärsmodellbloggen

Tillsammans med vår samarbetspartner Cordial erbjuder vi utbildningen Certifierad chefsarkitekt. Vill du läsa mer om rollen som chefsarkitekt och vad utbildningen kan göra för din utveckling?



Kontakta mig!

Vill du veta mer? Fyll i din e-post så kontaktar vi dig inom kort!

Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter i enlighet med vår personuppgiftspolicy.

Tack för visat intresse

Vi kommer att kontakta dig så fort som möjligt!