Sex trender inom test och kravhantering

– Utvecklarnas tester är traditionellt något som är eftersatt, berättar Ulf Eriksson. Tack vare att det har kommit enkla verktyg för automatisering, är det i dag praktiskt möjligt att automatisera dessa tester på ett kostnadseffektivt sätt.
     Automatisering innebär processen att omvandla manuella tester till testprogram som kan utföra ett eller många testfall på mycket kort tid medan den som kör testerna kan luta sig tillbaka och vänta på resultatet. Det här är idealiskt i samband med regressionstester då många tester behöver köras på kort tid för att se att den nya leveransen är okej. Utvecklarna kan köra automatiska tester när systemet kompileras, därmed upptäcks många småfel tidigt.

Två vanliga kandidater för automatisering på system- och acceptanstestnivåerna är leveranstest och regressionstest.

– För några år sedan utfördes alla testuppgifter av en och samma person, fortsätter Chris Hofstetter. Kanske var det projektledaren eller systemförvaltaren som förväntades testa lite med högra handen. Trenden nu är att alltfler företag skaffar någon form av testprocess som beskriver hur man ska arbeta på ett enhetligt sätt inom företaget. Det behövs tydliga beskrivningar av roller och vilket ansvar dessa roller har.
     Exempel på vanligt förekommande roller och ansvar:

• Testledare – Leder och planerar arbetet; skriver testplan.
• Testare – Genomför tester; skriver felrapporter.
• Testfallskonstruktör – Skriver testfall.
• Testautomatiserare – Tar fram automatiserade testfall med hjälp av ett verktyg.
• Prestandatestare – Testar svarstider vid belastning.
• Testmiljöansvarig – Iordningsställer testmiljön; testar testmiljön.
• Testdataansvarig – Söker ut och skapar testdata.

– Roll och person är inte samma sak, det är vanligt att en och samma person har flera olika roller. Det är bra att tydligt definiera vad varje roll ansvarar för, beskrivningen bör omfatta ett kort stycke för var och en av rollerna.

– Vet du hur mycket pengar buggarna kostar i ditt system? Det och mycket annat kan du beräkna med hjälp av olika mätetal, säger Ulf Eriksson.
     Mätetal som är ett annat ord för teststatistik är väldigt inne just nu. Det kan handla om enkla spårbarhetsmatriser som visar vilka krav som testas och tabeller som visar hur många fel som kvarstår. I testverktygen finns det många färdiga funktioner för att ta fram grafer, till exempel en S-kurva som kan visa i vilken takt felen hittas, rättas och stängs. Med hjälp av en sådan S-kurva kan man bedöma om systemet börjar bli klart för release eller om det bör testas ytterligare en tid.
     Genom att bedöma fel-läckage kan man hitta test- och designaktiviteter som bör förbättras för att hitta fler fel tidigare, då felen är som billigast.

– För några år sedan upptäckte ”alla” att det är bra att ha en separat testprocess som inte är ett kort stycke i projektprocessen eller förvaltningsmodellen, fortsätter Ulf Eriksson. Nu när testprocessen finns, ska alla ha en kravhanteringsprocess som beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras när och av vilka roller. Vi har tagit fram Stjärnan som illustreras med bilden nedan.

– Stjärnan beskriver hur kravhantering kan bedrivas i nyutveckling och förvaltning. Den innehåller sex viktiga steg. Oavsett om din kravhanteringsprocess heter Stjärnan, RUP eller något annat, så behöver något som motsvarar de sex stegen dokumenteras och kommuniceras till alla som arbetar med kravhantering i din organisation.
     Kravhanteringsprocessen bör i högsta grad vara iterativ. Detta symboliseras i Stjärnan med de små cirklarna som tillsammans bildar en stor cirkel. När man arbetar iterativt, arbetar man i varv.
     – Motsatsen, det som kallas sekventiellt arbete innebär att man exempelvis skriver hela kravspecifikationen i ett svep. Detta leder till att man överarbetar delar som inte behöver överarbetas och att man går ner för mycket på detaljer på vissa delar och därmed tappar överblicken Om man arbetar iterativt, börjar man i stället med att bara skriva rubriker på kraven. Sedan skriver man några rader på varje krav i ett varv och tar sedan ytterligare några varv då man förfinar kraven.

– Tidigare har det alldeles för ofta varit en skarp gräns mellan beställare och leverantör, ungefär som i bilden nedan, förklarar Chris Hofstetter.

– Resultatet av detta arbetssätt kan bli att beställaren skriver krav och leverantören återkommer senare med ett system som kunden ska acceptanstesta. Brister i kommunikation mellan beställaren och leverantören under tiden däremellan ledar ofta till att det system som levereras är fel.
     Beställare och leverantör behöver arbeta mer tillsammans. Här är ett exempel:

• Integrationstest
• Kodning och komponenttest
• Krav
• Övergripande design
• Detaljerad design
• Systemtest
• Acceptanstest
• Leverantör
• Beställare

– Ett sätt att arbeta mer tillsammans är att använda kvittering eller handskakning som det också kallas. Kvittering innebär att leverantören bekräftar varje krav som beställaren ställt genom att beskriva den tänkta lösningen.

Andra tekniker för att främja samarbete kring kraven är dokumentgranskning, användning av prototyper och ett gemensamt verktyg för lagring av kravdokumentation (exempelvis ReQtest från Konsultbolag1).

– De roller som idag finns för test kommer även att behövas inom kravhantering, säger Chris Hofstetter. Tidigare förväntades projektledaren sköta test med ena handen, i dag är problemet att projektledaren förväntas sköta kravhantering vid sidan av projektledarskapet. Exempel på roller som jag tror kommer: kravledare, kravadministratör, kravinsamlare och kravdokumentatör.
     I dag finns det ISTQB-certifiering inom test (det som förut hette ISEB-certifiering), motsvarande kommer nog att komma som en standard även inom kravområdet.

Testutbildningarna i Dataförening Kompetens utbud, som är utvecklade i samarbete med Konsultbolag1, är en grundkurs i test- och kvalitetsarbete, en fortsättningskurs samt en kurs för testledare.
     Grundkursen lägger under två dagar grunden för att kunna arbeta som testare eller testledare. Deltagarna får lära sig ett stort antal vanliga testtekniker, en testprocess och testverktyg, inklusive checklistor. Här ingår bland annat att ta fram användbar dokumentation såsom testplan, testfall, checklistor, felrapporter och den avslutande testrapporten.
     Fördjupningskursen i test- och kvalitetsarbete breddar och fördjupar området, för dem som redan behärskar grunderna. Under två kursdagar tar lärarna från Konsultbolag1 upp bland annat fler tekniker för testfall, test i både nyutveckling och förvaltning, hur resurser för att testa ett system uppskattas och statistik för att bedöma kvalitet i tester.
     Båda kurserna fokuserar på praktiska tips och övningar, som deltagarna direkt kan tillämpa på hemmaplan.
     Den tredje kursen – Bli en effektiv testledare – lär inte ut testmetodik, utan fokuserar på områden som personalledning, konflikthantering och tidsplanering. Det är mjuka egenskaper som testledare behöver för att kunna leda ett testteam på ett professionellt sätt. Exempel på övningar som ingår är målsättning, hantering av personlighetstyper, självskattning och riskidentifiering.