Därför efterfrågas affärsarkitekter
Trenderna bakom behovet av en ny roll i ledningen
2007-08-10
NYA VILLKOR Behövs ny kompetens för att skapa nya affärer? Björn Erik Willoch och Linus Malmberg förklarar trenderna som förändrar villkoren för affärsutveckling.
Dataföreningen Kompetens nystartade terminsutbildning som certifierar affärsarkitekter har blivit en stor succé. De första kursomgångarna blev fulltecknade nästan direkt. Bakom utbildningen står SOA-pionjären Björn Erik Willoch och Linus Malmberg, vd för Cordial Business Advisers.
Varför denna omedelbara succé? Björn-Erik och Linus förklarar några av trenderna som driver efterfrågan av affärsarkitekter. Det handlar om flera trender som förstärker varandra, menar de.
Allt blir digitalt
– Allt som kan digitaliseras, blir digitaliserat. Förr eller senare, hävdar Björn-Erik Willoch. Detta är grunden för transformationen av den globala ekonomin – en övergripande trend som påverkar såväl varor som tjänster.
– Vi ser effekterna överallt, säger Linus Malmberg. Digitaliseringen, i kombination med en digital distribution förändrar och förädlar värdekedjor på alla marknader – för både konsumenter och b2b. I Stockholm har den anrika proffsbutiken Kameradoktorn slagit igen. Mot slutet var kunderna bara inne och tittade på produkterna, köpen gör de billigare på nätet. I varuhusen blir ytorna för musik ständigt mindre, eftersom kunderna rationaliserat bort cd-skivan som medium. Företag som vill sälja till offentlig sektor måste investera i e-handelssystem och e-fakturering, där upphandlare direkt kan jämföra priser och leveranskapacitet.
– Det här är naturligtvis ingen nyhet. Rationaliseringar och utslagningar är symptom på förändring. Problemet är att många av dagens verksamhetsledare saknar förmåga och kompetens att se de möjligheter som digitaliseringen öppnar.
Björn-Erik Willoch
Allt blir tjänster
Tjänstesamhället är ett faktum, menar Björn-Erik Willoch. Så gott som allt paketeras som tjänster idag, även försäljning och distribution av varor. Andelen av BNP som baseras på tillverkning blir allt mindre.
– Och tjänster är i hög grad digitaliserbara. Värdeskapandet finns i innehållet, som genom digitaliseringen kan produceras var som helst i världen. Om det inte finns kulturella eller språkliga hinder, är det självklart att producera tjänster där det är billigast.
– Digitaliserade tjänster i kombination med geografiskt oberoende leder till en multiplikation av värdeskapandet – något som driver på globaliseringen. Att Kina kunnat bli världens fabrik beror i hög grad på effektiv access till tjänsterna runt tillverkningen. Därigenom har Kinas låga produktionskostnader kunnat utnyttjas maximalt.
– Vartefter fler tjänster blir digitalt tillgängliga högre upp i förädlingskedjorna, kommer globaliseringen att följa efter.
Ökad automation
– Digitalisering innebär också ökad automation, som i sin tur innebär ökad kostnadseffektivitet, fortsätter Linus Malmberg. Parallellt med utvecklingen av digitalisering och tjänsteproduktion, har även den underliggande tekniken tagit betydande kliv framåt. Programmeringen har effektiviserats och nya standarder har gjort det möjligt att komponentisera funktioner liknande legobitar. Med standardiserade komponenter kan system byggas och rekonfigureras snabbt och enkelt. Det har länge pratats om effekterna av digitalisering och geografiskt oberoende – nu finns tekniken som gör visionerna möjliga.
– Förutsättningarna för att automatisera tjänster förbättras kontinuerligt.
Linus Malmberg
Konfigurerbara processer
– Värdeskapande inom verksamheter bedrivs idag ofta i väl definierade affärsprocesser, säger Björn-Erik Willoch. Processorienteringen i sig har bidragit till ökad lönsamhet. Genom att nu utnyttja den nya tekniken med funktioner i standardiserade komponenter, kan processer som levererar digitaliserade tjänster konfigureras direkt när behoven uppstår.
– Detta innebär att förändringstakten ökar. Framåtriktade aktörer kommer ständigt att skapa nya tjänster, rekonfigurera befintliga och uppdatera värdenätverken av aktörer runt dem.
– Sammantaget konvergerar trenderna mot ett radikalt ökat behov av flexibilitet. Det är ett krav som enskilda företag sällan klarar att möta på egen hand, varför partnerskapen runt affärsprocesser ökar. Med digitaliserade tjänster och komponenter blir det enklare att också snabbt bygga dynamiska värdenätverk, som kanske bara varar under en enstaka affär.
Innovationer av affärsmodeller
– En annan konsekvens av trenderna är en delvis ny syn på affärsmodeller, framhåller Linus Malmberg. Vi går från statiska affärsmodeller som verksamheter lever med under lång tid till dynamiska modeller som ständigt vidareutvecklas och förädlas. För vissa verksamheter till och med dagligen. Förmågan att kunna innovera affärsmodeller blir lika viktig som att hitta affärsidéerna som sådana.
– Förbi är tiden när det räckte med en bra idé som tillgodoser ett behov hos kunderna. Drivna konkurrenter smular snabbt sönder affären för dem som inte kan maximera sitt erbjudande genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter fullt ut. Idag är bra affärsidéer i ständig utveckling – dynamiska och levande.
– Med digitaliseringen sänks också inträdesbarriären i många branscher. Nya aktörer kan skapa nya innovativa affärsmodeller, baserade på ny teknik, som kan slå ut stora etablerade aktörer. Det behövs inte längre en fabrik, ett kontor och anställd personal – nu räcker det med det klassiska garaget. Kapaciteten kan knytas upp i ett värdenätverk. Ofta är de nya aktörerna helt oväntade. Två studenter från ett universitet kan plötsligt vända uppochner på hel marknad. Det som börjar som en blogg, kan sluta som ett medieimperium.
– Etablerade aktörer behöver möta hotet genom att lära sig förändra och utveckla snabbare än tidigare.
Därför behövs affärsarkitekter
Digitalisering, tjänsteorientering, processorientering, värdenätverk och dynamiska affärsmodeller är den nya dimension som verksamhetsledningar behöver kunna se för att klara att skapa nya affärer, menar Björn-Erik Willoch och Linus Malmberg.
Men här krävs en ny unik kompetens, som dagens ledningar knappast klarar att skaffa sig på egen hand. Lösningen är en ny roll: affärsarkitekten. En affärsarkitekt förenar potentialen till nya affärer med potentialen i digitaliseringen.
– Det är inte förvånande att verksamhetsledningar efterfrågar denna kompetens, säger Björn-Erik. Nu finns en utbildning som ger dem en ny resurs i jakten på nya affärsmodeller som är lönsamma och genomförbara – och som också vet hur de ska genomföras. En och samma roll ansvarar för detaljerad design av nya processer, förändringsledning och design av den möjliggörande tekniken.
Affärsarkitekten har kommit för att stanna – lika självklar som vd, ekonomi och marknadschef.
Text: Christer Berg
