15 it-trender som formar framtiden

Sedan 1980-talet har det funnits många visioner för vad som skulle vara möjligt med mer avancerad digital intelligens, så kallad AI (Artificiell Intelligens). Det har handlat om allt från adaptiva system som förbättrar sig själva utifrån användares behov till system som tar egna initiativ utgående från smarta analyser av användares beteenden och behov. Bättre tolkningar av man-maskinkommunikation ingår också, så att kommunikationen blir mer mänsklig med till exempel lägre krav på exakthet.

Många av visionerna har fallit på grund av att tekniken inte haft tillräcklig kapacitet. Nu har den det. Vi är på väg in i en era där digitaltekniken levererar funktionalitet som inte alltid behöver förutses av systemutvecklare. Ultimativt kan vi få intelligenta system att leverera den funktionalitet vi önskar genom att verbalt beskriva den, utan att en enda extra kodrad behöver skrivas av en mänsklig utvecklare.

Det är ett scenario med många möjligheter, men också en utveckling som ibland ses som ett potentiellt hot mot mänskligheten.

Närmast kommer vi att få se AI göra tjänster och användargränssnitt väsentligt smartare och mer intuitiva. I snabb takt förändras sedan hur nya tjänster och system tas fram. Den ökade tillämpningen av AI lyfter så gott som all informationsteknik till en ny nivå.

Information har på bara några få decennier blivit den viktigaste och mest värdefulla tillgången i verksamheter och samhällen. Det finns idag verksamheter där informationen till och med är mer värd än kompetensen hos de människor som är verksamma i dem. Med allt intelligentare system blir människor allt mer utbytbara i allt fler sammanhang. Det är både en välsignelse och en stor utmaning.

Vi kommer därför att få se ett större fokus på värdeskapande baserat på information. Företag ökar sin samverkan i värdenätverk genom utbyten och handel med information. Många nya tjänster förädlar både privat och offentlig information. Den stora utmaningen blir hanteringen av integritet.

Fokus på information innebär en större marknad för system som analyserar information (BI, Data Mining) och kompetens för få ut maximalt av dessa. ”Statistikerna är de nya hjältarna” hävdar analysbolaget Kairos Future.

Visionen ”one machine, one storage” är på väg att bli verklighet. Det som ofta kallas ”it på kran” eller ”it i vägguttaget” innebär tillgång till närmast obegränsad lagrings- och beräkningskapacitet via en standardiserad uppkoppling.

2006 lanserade Amazon i USA konceptet Elastic Computing, utvecklat tillsammans med kanadensaren Reuven Cohen. I tjänsten EC2 gjorde de en del av sin datorkapacitet tillgänglig över internet i form av virtuella datorer. Plattformar för att leverera gränslös datorkapacitet över internet blev senare mer känt som Cloud Computing.

Idag finns en snabbt växande marknad med molnoperatörer som levererar it-infrastrukturer i flera lager, tredjepartleverantörer som levererar programvarutjänster i dessa moln och utvecklingsbolag som levererar molnplattformar som kan installeras internt i verksamheter.

Gradvis flyttas nu information, tjänster, funktioner och affärssystem över till moln. Användare når information och tjänster via tunna klienter eller it-prylar av olika slag. Våra skärmar blir fönster in i olika moln.

Med allt i moln förändras också hur verksamhets- och affärsprocesser utvecklas och används. Outsourcing och offshoring förenas i semisourcing, där alla arbetar oberoende av geografisk plats mot virutella system i moln.

Vartefter molnplattformarnas kapacitet förstärks med AI blir Cloud Programming möjlig. Det är  programmering som kan hantera funktionalitet på extremt hög nivå, med kodrader av typen ”Om OMX går upp och vädret är soligt och molnfritt, beställ champange”. All nödvändig information finns ju i molnet.

Inom överskådlig framtid kan till exempel affärssystem använda regelverk för att själva leta rätt på och beställa förbrukningsvaror till lägsta pris. Smarta affärssystem kan också föreslå nya affärsmodeller och affärspartners baserat på beteendemönster och marknadsutvecklingar.

Nästa stora boom på nätet är uppkopplingen av alla prylar. Det finns prognoser som förutspår över 50 miljarder uppkopplade prylar 2020. Sannolikt kommer i stort sett alla apparater med elektronik att bli uppkopplade på ett eller annat sätt.

Förutom dagens alla prylar, väntas sensorer bli en stor tillväxtmarknad – framför allt för konsumenter. Alla kan själva kontrollera till exempel luftföroreningar, temperatur, luftfuktighet, vattenkvalitet, radon, radioaktivitet, förskalv… och så vidare. Och sedan har vi alla olika sätt att mäta våra kroppar och vår hälsa. Med uppkopplade sensorer öppnas en mångmiljardmarknad för e-tjänster och elektroniska sociala mötesplatser.

Redan idag finns användardrivna tjänster för att koppla samman uppkopplade sensorer globalt, till exempel Pachube (uttalas ”patch-bay”) som användes flitigt av japaner för att mäta radioaktiv strålning över stora områden efter den senaste stora jordbävningen i Japan. En konkurrent till Pachube är Sensorbase.

Öppna standarder för att koppla ihop sensorer är också på gång inom olika tillämpningsområden, till exempel Advanced Metering Infrastructure (AMI/AMS) för elmätare.

Med det ökande antalet skärmar omkring oss ökar kraven på smartare gränssnitt. Närmast får vi se dialog med naturligt språk, taltolkning, tolkning av gester, VR (Virtual Reality), AR (Augmentet Reality, sv. förstärkt verklighet) och mönsterigenkänning.

Framöver får skärmarna och gränssnitten större betydelse än de prylar de sitter på. Våra fönster till molnen av information och tjänster finns i framtiden på tv-apparater, datorer, smarta mobiler, plattor, väggar, smarta ytor – ja, överallt där det är möjligt och relevant.

Användare kommer att förutsätta att gränssnitten är smarta, intuitiva och adaptiva. Vi förutsätter att intelligens som hjälper oss finns överallt där det är möjligt.

BYOC står för Bring Your Own Computer. It-prylarna blir allt mer personliga, även i professionella sammanhang. I framtiden förväntas vi ha våra egna prylar med oss till jobbet. Arbets- eller uppdragsgivaren tillhandahåller bara en säker funktion för access till verksamhetens molntjänster.

Det är precis som med armbandsur, arbetsgivare förväntar sig att vi ska skaffa dessa själva för att hålla kolla på tiden.

Söktjänster har snart nått toppen på sin s-kurva. Nu återstår sådant som att förstå frågor i naturligt språk samt att svaren även tar hänsyn till synonymer och relaterade begrepp.

Men vi vet inte alltid vad det är vi letar efter. Nästa steg är därför att kunna navigera i stora mängder information. Det handlar bland annat om att lyfta surfandet från länkar till noder i taxonomier. Ett steg i denna riktning är den semantiska webben.

Ett sätt att åstadkomma nya navigerbara kopplingar är genom taggningar, det vill säga etikettering. Det kan vara baserat på etablerade taxonomier eller folksonomier där användare taggar upp (etiketterar) och skapar relationer mellam begrepp, platser, händelser eller sammanhang.

Efter individanpassade tjänster och appar kommer en ny generattjänster som anpassar sig efter sammanhang och roller – vilka vi är och var vi befinner oss. En individ kan ha flera olika roller, privat eller i sitt arbete. Privat kan det till exempel vara förälder, familjemedlem, kompis eller konsument. I arbetet kan det vara chef, områdesansvarig, budgetansvarig eller kontaktperson för samarbetspartners.

Som individ kan vi också befinna oss i olika situationer, inom våra roller. Tjänster som till exempel sök, realtidskommunikation, positionering, erbjudanden, nyheter med mera anpassas efter sammanhangen.

Tänk dig att du är i rollen privat konsument och går in i en mataffär. Här får du erbjudanden i den smarta mobilen baserat på preferenser och tidigare konsumtion. Om du sedan växlar över till din professionella roll kommer helt andra erbjudanden upp baserat på matkedjans avtal med din arbetsgivare, med kanske helt andra priser.

Utanför mataffären kanske du växlar över till din roll som förälder och får upp alla offentliga e-tjänster kring dina barns skola och fritidaktiviteter.

Utvecklingen innebär en tjänsteorientering på en helt ny nivå med många nya affärsmöjligheter.

Sociala medier har öppnad för en närmare och intensivare kontakt med våra familjer, vänner och grupperingar där vi är aktiva eller initiativ vi sympatiserar med. Men de sociala medietjänsterna är fortfarande fragmenterade och en aning klumpiga.

Efter sociala medier kommer sociala moln, med människor och tjänster tätt integrerade. Förenklad access är en av ingredienserna.

Vi kan till exempel skapa egna virtuella rum där vi har våra familjemedlemmar och närmaste vänner ständigt närvarande, utan att behöva klicka eller söka.

När du till exempel står och väntar på bussen på morgonen, befinner du dig samtidigt i ditt virtuella rum tillsammans med vännerna. Utan att klicka eller trycka på någon knapp frågar du rakt ut om någon vill gå på bio ikväll. Två av de närvarande svarar direkt att de är intresserade. Under hela dagen har du vännerna närvarande i realtid, i varierande grad beroende på hur du vill ha det.

Integrationen med tjänster gör att till exempel du enkelt via dina barn kan koppla in barnens lärare, skicka pengar till barnen eller boka tid för en sportaktivitet.

Allt vi gör med dagens sociala medier får en ny dimension med extra spinn. Du kan till exempel shoppa tillsammans med dina vänner, fastän ni är i olika butiker – och samtidigt få tillgång till alla samlade recensioner från just de butikerna. Eller också är du ute och shoppar själv. Med din smarta mobil scannar du av en streckkod och får omedelbart kontakt med personer som har köpt denna vara och kan säga vad de tycker.

Dagens konsumenter förväntar sig fullödiga elektroniska tjänster som stöd till även till de allra enklaste utbud.

Idag är det självklart att jag till exempel kan gå in på webben eller starta en app och se när glassbilen kommer till min adress. Fattas bara. På många nöjesfält kan jag lägga in mina resultat från pilkastning och gokarts i en app och köra tiokamp med människor på plats jag aldrig tidigare träffat. Det är det minsta jag förväntar mig av ett modernt nöjesfält.

De allt mer komplexa digitala strukturerna runt affärsmodeller gör att it-proffsen kommer in i affärsutvecklingen långt tidigare än för bara tio år sedan. Med it-proffsen kommer modeller för att strukturera affärs-, verksamhets- och it-arkitekturer. Att behöva tänka mer strukturerat och till exempel arbeta grafiskt med boxar och pilar blir en utmaning för affärsutvecklare utan it-bakgrund. Att kunna kliva ur strukturerna och tänka ”out-of-the-box” blir en utmaning för många IT-proffs.

Affärsvärden skapas idag i nätverk och affärsmodeller som ofta involverar fler aktörer än i traditionella värdekedjor. Delar av ett komplext utbud kan vara gratis för konsumenter, vilket i sin tur ökar konsumtionen i en annan del av nätverket. Den aktör som tjänar på att marknaden expanderar subventionerar de delar som är gratis. Det är i och för sig inget nytt, den nya är att det blir mycket vanligare.

Samtidigt kliver kunder och konsumenter oftare in som partners i utveckling, produktion, marknadsföring och distribution. När du kommer till kassan i en butik om några år, frågar expediten rutinerat om du bara ska köpa eller om också du vill bli delägare och distributör. De är bara olika knappar på kassaapparaten.

Med digitaliseringen har konsumenter blivit journalister, författare, filmskapare, modeskapare och så vidare. Det är idag till exempel helt naturligt att CNN samverkar med sina tittare runt om vi världen i nyhetsbevakningen. Många författare som blir refuserade av de stora förlagen ger själva ut sina böcker med print-on-demand. Unga tjejer som modebloggar har fått större genomslag än etablerade modemagasin.

Ett annat exempel är explosionen av handel mellan konsumenter, så kallad C2C (Consumer to Consumer). Vem kunde ana att nätet skulle lyfta Blocket till en omsättning av handel mellan privatpersoner motsvarade flera procent av BNP?

Trenden fortsätter nu mot ännu större frihetsgrader för värdeskapande. För att hantera och utveckla gränslöst värdeskapande kommer vi att få se en våg av nya verktyg för Business Intelligence, Data Warehousing, Business Patterns och realtidsstyrning av verksamheter.

Plattformar som affärsmodeller
I trenden för gränslöst värdeskapande ingår också öppna modeller med skapande i gemenskaper eller kluster. Ett etablerat exempel är Open Source för utveckling av öppna system som är tillgängliga "gratis" enligt olika licensmodeller.

Lika etablerat men mindre omtalat är Open Innovation, med olika modeller för värdeskapande på plattformar. Typiska exempel är Goretex, som genom sitt unika material har skapat en plattform där många aktörer skapa eget innovativt utbud.

Etablerade plattformar inom it är Apples Itunes (inklusive App Store), Android och Facebook. Open Innovation för it-tjänster kommer sannolikt att öka, särskilt med tanke på utvecklingen av molntjänster. Aktuella nytillkomna är Evernote och Chrome Web Store.

Ökat fokus på immaterialrätt
På samma sätt som information blivit den värdefullaste tillgången i verksamheter, är immateriella rättigheter en allt viktigare nyckeltillgång i relationer mellan verksamheter. Framöver kommer vi därför att få se en högre temperatur i diskussion om brott mot och skydd för immaterialrätten. Ju längre tiden går, desto större blir konsekvenserna när nödvändiga moderniseringar genomförs. Det kan till exempel handla om stora förändringar av börsvärden.

Insikten om att samhället måste fungera och må bra för att affärsutveckling ska vara möjlig har skapat en trend där näringslivet engagerar sig i samhällsutvecklingen. Aktuella begrepp som på olika sätt återspeglar trenden är CSR (Corporate Social Responsibility), Shared Value och Social Innovation.

Ett alldeles särskilt viktigt område, som i hög grad berör it-utvecklingen, är övergången från kortsiktig förbrukning till långsiktiga kretslopp. Vi bygger tillsammans det hållbara samhället. Det handlar om att alla aktörer, såväl kommersiella som offentliga, tar ett större ansvar för konsekvenserna av sina aktiviteter sett ur ett helhetsperspektiv.

Vi kommer att få se ett ökat antal initiativ, tjänster och produkter som övervakar påverkan och effekter samt underlättar för olika aktörer att bidra till ökad samhällsnytta.

Kontratrend
Det finns dock en kontratrend i sammanhanget som bromsar eller till och med hindrar utvecklingen. Fler och fler länders makthavare försöker hitta sätt att begränsa tillgång och framkomlighet på nätet. I både USA (Protect IP Act) och Storbritannien diskuteras nu DNS-baserad blockering av information och tjänster. Sedan tidigare finns den ökända ”Great Firewall of China”, som med ständigt förfinade metoder begränsar fri rörlighet för information.
 
Ofta används upphovsrättskydd som förevändning för utöka myndigheters möjligheter att ingripa och blockera på nätnivå (IP och DNS). Klassificering information i nya toppdomäner är ett annat hot mot fri rörlighet för information. Exempelvis ökar .xxx ökar risken för att myndigheter kan kartlägga individer som är HBT. Sammantaget är varje begränsning av yttrandefrihet ett hot mot demokrati, vare sig det är på torget IRL eller på nätet.

It har gett konsumenter och medborgare ökad makt genom att de snabbt kan agera gemensamt. Medborgarna kommer nu att kräva att tillgänglig teknik användas för att ge dem ökat inflytande i de demokratiska processerna, så kallad e-demokrati eller direktdemokrati.

Det är en oundviklig utveckling som sätter press på politikerna. I en första våg har sociala medier använts för politisk påverkan. Nästa våg blir väljarundersökningar i realtid. I horisonten når vi en nivå där medborgarna röstar regelbundet i beslutande församlingar.

En konsekvens av att information blivit en värdefull tillgång är naturligtvis att begäret att stjäla eller sabotera information ökar. Hoten mot de digitala strukturerna är knappast någon överraskning.

Hotbilden fortsätter att öka och efterhand kommer insikten om att värdefull digital information behöver skyddas lika självklart som att vi måste skydda lager av till exempel guldtackor. Ett annat exempel är det amerikanska försvaret, som idag ser cyberspace som ett territorium jämställt med fysiska landområden – som lika självklart ska försvaras.

När också alla prylar med elektronik blir uppkopplade, ökar behovet av att hantera säkerhet dramatiskt.

Från att ha varit en extra och oväntad pålaga, blir informationssäkerhetsarbete vardag för såväl organisationer som nationer. Vi kommer att få se värre hot och större haverier, men också en stabilisering där cyberbrottligheten planar ut på en nivå motsvarande all annan brottslighet.

Automation och globalisering har pressat värdeskapandet i Västvärlden högre upp i förädlingskedjan. En konsekvens är att kraven på kompetens och unika förmågor har ökat radikalt. För att upprätthålla och stärka verksamheters konkurrenskraft ökar i sin tur konkurrensen om talanger. Talent Management är ett nytt område som många företag investerar i.

Situationen förvärras av de många pensionsavgångarna de närmaste tio åren. Sannolikt kan vi inte lösa behovet av kvalificerad kompetens framöver genom rekrytering inom Sverige, varför offshoring i olika former blir ett vanligt inslag.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>