2009-10-22: Linus Malmberg och Björn-Erik Willoch
AFFÄRSMODELLINNOVATION Med 75 procent av världens mobilanvändare i utvecklingsländer måste telekombranschen nu tänka om. Förutom strukturer för lågpristelefoni krävs nya tjänster. Medan operatörer i västvärlden säljer kändisskvaller och musik satsar man i afrikanska länder på banktjänster, sjukvård och jordbruksråd.
Idag lever tre fjärdedelar av världens totalt fyra miljarder mobilabonnenter i utvecklingsländer. 2013 beräknas antalet abonnemang nå sex miljarder. Indien, Kina och flera afrikanska länder är de marknader som ökar mest och snabbast.
ARPU (Average Revenue Per User) är ett viktigt mått för mobiloperatörer. Det visar hur mycket varje användare spenderar per månad på mobiltelefonitjänster. ARPU skiljer sig stort mellan olika marknader. I Europa ligger ARPU i snitt på 36 dollar per månad, i USA 51 dollar per månad, i Indien mindre än 7 per månad och i många afrikanska länder ännu lägre. Här ställs helt klart krav på nya affärsmodeller för mobiltelefoni.
Hjärtat i den indiska affärsmodellen är outsourcing. Den som drivit detta längst är landets största mobiloperatör Bharti Airtel. De har byggt upp ett stort nätverk av partners som sköter allt från it och kundservice till drift av mobilnätet. Man har till och med gått så långt som att outsourca ägandet av nätet och basstationerna till externa partners. En annan fundamental del av den indiska modellen är att operatörerna delar viktig infrastruktur, till exempel antenner, med varandra. Allt för att sänka kostnaderna och kunna erbjuda sina kunder att ringa riktigt billigt.
Förutom lågkostnadstelefoni har genombrottet i utvecklingsländer fått operatörerna att utveckla helt nya erbjudanden bortom röstsamtal och SMS. Medan nya mobiltjänster i västvärlden framför allt utgörs av musik och nöjesapplikationer har det till i Afrika skapats tjänster som jordbruksråd, hälsorådgivning och överföring av pengar via mobilen.
Överföring av pengar via mobilen, så kallad Mobil Banking, bygger på att kunderna använder förbetalda samtalsminuter som informell valuta. Personen som vill överföra pengar köper ett antal minuter samtalstid som motsvarar den summa pengar han eller hon vill överföra och skickar sedan en kod till den som ska ta emot pengarna. Han eller hon kan lösa ut summan genom att sälja samtalsminuterna till den lokala telefonkiosken. Den lokala telefonkiosken säljer i sin tur minuterna vidare till kunder som saknar mobiltelefon och behöver ringa från en gemensam telefon.
Genombrottet för överföringar av pengar via förbetalda samtalsminuter har gjort att företag nu även erbjuder överföring av riktiga pengar. Personen som vill föra över laddar upp pengar på sitt abonnemangskonto hos en agent och kan sedan via en kod låta någon annan ta ut motsvarande belopp hos en agent på en annan ort eller till och med ett annat land. Eftersom det finns fler telefonkiosker och säljare av samtalstid än vad det finns bankomater i stora delar av de afrikanska utvecklingsländerna, innebär de mobila pengarna att en stor grupp människor nu får tillgång till finansiella tjänster som de tidigare saknat.
Utbredningen av mobiltelefoni i utvecklingsländerna och de snabba affärsmodellsinnovationerna förändrar inte bara en bransch – de förändrar faktiskt världen. Tänkvärt var man än befinner sig och med vilken tjänst man än ska sälja.
Ps. Nu lanseras engångstelefonen! Gissa vilken tillverkare… Just det: BIC såklart. Engångshyvel, engångständare, engångspennor.
Vi har varit konsulter tillsammans sedan 1995. Vad som började med ett gemensamt intresse för processer har utvecklats till en passion för affärsmodeller. Vi är resultatorienterade och nyfikna affärsmän födda på 60-talet, som numera bara jobbar med människor och verksamheter som vi tycker om. Till vardags arbetar vi på managementrådgivaren Cordial Business Advisers och driver utbildningen Certifierad Affärsarkitekt. Här på trendspaning.se delar vi med oss av vår nyfikenhet och passion för affärsmodeller. Varannan vecka kommer spaningar från det globala affärsbruset.
Varmt välkommen!