Enterprise-arkitektens årtionde

Enterprise Architecture är ett kompetensområde som ser ett företag med dess informationsresurs, processer och informationssystem som en helhet och söker rationella metoder för att hantera och utveckla den helheten. En fråga är vad Enterprise Architecture heter på svenska. Det finns inget etablerat namn, men ”företagsarkitektur” ligger bra till.

Enterprise Architecture är ett begrepp som har funnits i 20 år men ändå har kunskapsområdet inte riktigt kommit till praktisk användning och nytta ute i företagen. De EA-satsningar som gjorts har ofta landat bara i powerpoints och pärmar. Det är inte många företag som har ett kontinuerligt arkitektarbete som genomsyrar företaget. Slutsatsen måste bli att Enterprise Architecture-samhället inte har levererat. Man har inte lyckats hjälpa företagen med att få ordning på sin arkitektur.

Att vi arkitekter inte har lyckats hjälpa företagen är ett problem, för det finns ett stort behov. Varje företag har ett behov av att arbeta med sin utveckling på en mer meningsfull nivå än den sloganmässiga. Det är vanligt att företag har problem med att hantera sin informationsresurs, sina processer och sin it-portfölj både som helhet för hela företaget och som helhet för en viss förmåga.

Man behöver skapa en gemensam syn för hur information, process och it-lösning samverkar. Det räcker inte med att man har ett antal utvecklingsprojekt och ett projektkontor. Man behöver också ett gemensamt arkitekturarbete.

Men vi lever i en spännande tid. Det finns skäl att tro att vi i det decennium som just har grytt kommer att få se företagsarkitekturens pånyttfödelse och breda genombrott. Vi skall i det följande redogöra för skälen till denna tillförsikt.

Behovet av en genomtänkt arkitektur har alltid funnits och har ökat i många år. Nu blir behovet allt tydligare. En orsak är den senaste vågen av digitalisering och automatisering. IT-systemen har integrerats, både inom företag och mellan företag. I många företag har de centrala processerna nu flyttat in i it-systemen.

Det är då uppenbart att it-systemen inte längre är ett stöd åt verksamheten utan i långa stycken utgör själva verksamheten. En annan orsak är att hjulen snurrar snabbare överallt. Företag måste snabbare uppfatta, utvärdera och reagera på förändringar i omvärlden, både hot och möjligheter. Beredskap kräver god grundordning och personer med kort startsträcka. Det vill säga en uppbyggd gemensam kunskap om det maskineri ett företag är.

För det andra börjar det komma en ny generation arkitekter som har bättre förankring i det dagliga utvecklingsarbetet på företagen. Tidigare var en Enterprise Architect en person som satt i rummet bredvid it-chefen och levererade powerpoints. Det är väl inget fel med det om det inte var så att det var ungefär allt han gjorde, i splendid isolation från det dagliga utvecklingsarbetet.

De nya arkitekterna strömmar till från två håll. På ena hållet har de en bakgrund som systemutvecklare och lösningsarkitekt och står ofta kvar i det dagliga utvecklingsarbetet med ena benet. De har därmed en möjlighet att driva arkitektarbetet involverat med utvecklingsprojekten. På andra hållet kommer verksamhetsutvecklare och mellangruppchefer. De har sett hur möjligheterna öppnar sig med hjälp av arkitekturarbete.

För det tredje finns på sina håll ett nytänkande inom arkitekturområdet. Det handlar inte minst om arbetssätt, hur en arkitekt skall arbeta, var han skall finnas på plats och vad han skall göra för att lyckas. Impulserna kommer inte minst från det nytänkande som skett inom projektstyrning, utvecklingsstyrning och innovation.

Vi har under de två senaste decennierna sett en våg av lättrörliga, involverande och iterativa arbetssätt. De har ersatt gamla planekonomiska strukturer både inom tillverkning och inom utveckling. Det kallas ibland Lean och Kanban, ibland Agile Development. Det är synsätt som har revolutionerat industrin och tjänsteproduktion och nu även tjänsteutveckling.

Nu börjar de tankarna få genklang hos arkitekter. Det är glädjande, för vi tror att arkitekter måste vara på plats och ta del i det dagliga arbetet, och leverera tidigt och ofta. Det finns inget annat meningsfullt sätt att bedriva arkitektarbete. Vi har bara sett början på den utvecklingen ännu, men den kommer. Och den kommer under detta decennium.

Vi som bryr oss om arkitekturområdets utveckling kan summera läget så här. Vi har alltså ett kraftigt ökande behov, vi har en stark rekryteringsbas och vi börjar se nytänkande inom vårt område som kan få behov och arkitekter att mötas. Som sagt, det är en spännande tid.

Vi arbetar med utveckling av affär, verksamhet och IT. Det handlar om att coacha IT- och verksamhetsutvecklare att arbeta tillsammans och leverera värde dag för dag. Vi tror att vi lever i en tid av uppvaknande. Det som nu händer i relationen mellan IT och verksamhet är större än allt som hänt tidigare. Detta vill vi skriva om.

Vi är anställda på konsultföretaget IRM som startades med modelldriven verksamhets- och systemutveckling som bärande idé år 1982. IRM driver utbildningarna Certifierad verksamhetsarkitekt sedan 1994 samt Certifierad process- och verksamhetsutvecklare.

Du når oss på peter.tallungs@irm.se och robert.elm@irm.se.

Peter Tallungs och Robert Elm