Dags att gå vidare från Zachman

John A. Zachman lade för över 20 år sedan grunden för Enterprise Architecture-området med sitt ramverk Zachman Framework. För dem som brukar åka på EA-konferenser är han den vitskäggige farbrorn som studsar av energi och levererar one-liners på löpande band. One-liners som känns som att de alla kan bli klassiska.

Zachman fyller i år 76 år. Vi tänkte i denna spaning kritiskt granska arvet från Zachman. Vad betyder ramverket idag? Vad händer just nu?

Zachman tog fram sitt ramverk på 80-talet hos IBM och presenterade det första gången i en artikel i IBM Systems Journal 1987. Ramverket är ett sätt att dela in arkitekturartefakter, det vill säga designdokument, specifikationer och modeller över it och verksamhet. Hans samlade produktion är en handfull artiklar om ramverket.

Ramverket är en matris med 36 rutor ordnade i sex kolumner och sex rader. Varje kolumn representerar ett visst frågeord: vad, hur, var, vem, när och varför. Varje rad representerar perspektivet för en viss intressent. Uppifrån och ner har vi planerarens, ägarens, designers, byggarens och underleverantörens vy. Raden längst ner beskriver den fungerande verksamheten.

Varje ruta representerar enligt Zachman ett unikt perspektiv på en verksamhet som var och en måste analyseras och beskrivas för sig. Vi får inte tro att de övre raderna är översiktliga beskrivningar som blir mer och mer detaljerade när man rör sig nedåt. Nej, tvärtom framhåller Zachman att varje ruta kan och bör beskrivas mycket detaljerat.

Rutorna är relaterade till varandra på två sätt. Varje ruta är en transformation av rutan strax ovanför. Dessutom är varje ruta relaterad till varje annan ruta i samma rad. Rutorna i en rad bildar tillsammans en helhet, företagets ritning för en viss intressent. Alla samband, både vertikala och horisontella, bör beskrivas uttömmande om man ska anse sig ha koll på sin arkitektur. Allt enligt Zachman.

Zachman riktar en allvarlig varning till oss för att blanda saker från flera rutor i samma ritning. Varje perspektiv bör hållas strikt åtskilt från de övriga.

Den arkitekt som tagit Zachman helt på allvar måtte drunkna i modeller och ritningar. 36 rutor + 6 x 5 vertikala samband + 6 x 15 horisontella samband ger 156 ritningar som ska beskrivas i plågsam detalj enligt Zachman. (Zachman använder själv termen ”excruciating detail” vilken översatt blir ”plågsam” eller ”olidlig”).

Du bör ha en chans att nå fram efter ett par år eller så. Förutsatt att din verksamhet är mycket enkel. Förutsatt att du besitter en magisk förmåga att komma till den rätta förståelsen direkt utan att iterera. Förutsatt att du kan be företaget och omvärlden att sitta blick still under tiden.

Då kan du pusta ut. I varje fall i fem minuter. För än har du bara börjat; du har beskrivit nuläget. Du bör också beskriva önskat läge, alternativa lägen och stabila mellansteg, samt förstås vägarna dit.

Zachman hävdar att hans ramverk uttrycker mångtusenårig visdom och kan beskriva all mänsklig strävan på ett uttömmande och slutgiltigt sätt. Han har inte uppfunnit ramverket utan upptäckt det.

Det är inte ett av flera möjliga synsätt, det är det enda möjliga fullständigt korrekta och slutgiltiga synsättet vi kan ha. Han jämställer det med det periodiska systemet inom fysiken. Argumentet är att all världens språk delar samma sex grundläggande frågeord.

Vår uppfattning om Zachmans ramverk är att det är en intressant teoribildning, men att Zachmans anspråk på absolut sanning inte håller vatten. Zachmans ramverk är en modell och en modell är inte sann eller falsk, den är bara mer eller mindre användbar för ett visst syfte.

Det finns många sätt att slå hål på Zachmans argumentation men vi kan nöja oss med följande. Det är till en början inte sant att alla naturliga språk har just dessa sex interrogativ (frågeord). Franska har till exempel ”Combien?” som betyder ”Hur mycket” eller ”Hur många”. Och visst skulle man utan vidare kunna tänka sig en kolumn för kostnad/intäkt och resursbehov. För det andra är det alls inte klart hur ett visst frågeord översätts i ett visst generiskt perspektiv. 

Det som vi tycker är värdefullt är just tanken med en taxonomi i form av en matris i likhet med Zachmans ramverk. Vi tror att det synsättet kan vara användbart även om det finns alternativa synsätt. Men att sedan säga att kolumnerna och raderna alltid ska vara just dessa och inga andra är att gå för långt. Vi har sett många varianter med andra kolumner och andra rader och det är inte sant att just Zachmans rader och kolumner är de enda rätta. 

Vi tycker att Zachmans ramverk har hjälpt till att skärpa tanken, att se att det finns olika perspektiv på en företagsarkitektur och hur perspektiven kan förhålla sig till varandra. Fast Zachman själv har tagit det hela på lite för stort allvar.

Zachmans ramverk har förvaltats av det lilla företaget ZIFA, Zachman Institute for Framework Advancement. Trots företagets anspråksfulla namn har de knappast utvecklat ramverket på alla år. De har inte givit minsta tips om hur vi ska sätta ramverket i praktisk användning. De böcker man givit ut har gått på tomgång och över huvud taget haft en mycket lös anknytning till ramverket.

För några år sedan lyssnade vi på John Zachman och andra från ZIFA under en hel vecka. John Zachman är alltid underhållande och intressant att lyssna på, trots sin brist på praktisk förankring. Men resten var en besvikelse för oss. Det stod klart att folket på ZIFA inte hade någon erfarenhet av arkitekturarbete, av förändringsarbete i företag eller av it-utveckling och inte hade någon djupare tanke över huvud taget. De framstod som mycket amatörmässiga i allt utom att citera John Zachman.

Vilket inflytande har då Zachmans ramverk haft under detta kvartssekel? Ja, EA-communityn har i stort sett mangrant gått på att Zachmans ramverk är en orubblig grund för området, och fortsatt att gå på detta, år för år. Vi anser att det finns en dogmatisk fixering vid Zachmans ramverk inom stora delar av EA-rörelsen och vi anser att det har hämmat utvecklingen av området. Man har känt sig i behov av en fast grund, och ramverket har tillhandahållit en sådan, fast bedräglig påstår vi.

Vad är då skadan med detta djupast sett? Vi anser att principerna i Zachmans ramverk, som vi beskriver ovan, motverkar vår strävan att utveckla synsätt och beskrivningssätt för att hantera komplexiteten i företag. Med Zachmans ramverk som dogm är det svårt att bryta ner verksamheter i hanterbara delar. Problemet är kravet på att allt måste beskrivas och att allt hänger samman med allt på lägsta nivå och inte kan förenklas. Skulle vi programmera våra it-system efter samma principer skulle det bli globala variabler och spaghettikod.

Företag är mycket komplexa maskiner eller snarare ekosystem. Det viktigaste för oss som ska förstå, hantera och kommunicera hur ett företag fungerar är att ha effektiva verktyg för att hantera komplexitet. Utan tankeverktyg för att bryta ner problem till hanterbara delproblem, utan hjälp att dela ner en verksamhet i komponenter blir vi i stort sett hjälplösa.

Ett exempel är Business Capabilities, som vi har skrivit om tidigare. Några ser det som ett effektivt sätt att dela ner en verksamhet i delar som kan betraktas var och en för sig, och därmed reducera komplexiteten till hanterbar nivå. Men det strider mot Zachmans synsätt, och fördöms därför som kätteri av renläriga Zachmanister. En capability blir i sig själv en liten verksamhet som kan beskrivas ur olika aspekter, och en grundregel i Zachmans värld är att man absolut inte kan göra en sådan förenkling av en företagsarkitektur.

Zachman påminner om Aristoteles som brukar ses som den som grundade naturvetenskapen. Han lade en grund för naturvetenskapen några hundra år före vår tideräkning. Han blev med all rätt respekterad; men under medeltiden gick respekten över i en distanslös och helt okritisk hållning i den lärda världen.

Naturvetenskapen handlade under mycket lång tid om det som kallas Skolastik, att tolka Aristoteles skrifter och försöka passa in alla nya rön i hans världsbild. Det var först när man till slut vågade släppa Aristoteles från den krampaktiga kramen som den vetenskapliga utvecklingen kunde komma igång. Vi fick då Newton, vi fick industrialismen och vi fick vår moderna värld.

Just nu ser vi tecken på att den dogmatiska låsningen inom EA-området börjar släppa. Vi ser ett generationsskifte och en utveckling inom EA-området mot friare tänkande. Vi gläder oss åt det och ser redan att det börjar bära frukt.

Kom ihåg nu bara att vi inte har något emot vare sig Zachman personligen eller hans ramverk, annat än att vi småler åt hans tro på att ha hittat den helige graal. Det som vi är kritiska mot är den tendens till dogmatism inom EA-rörelsen som utan debatt har accepterat att Zachmans ramverk har kunnat behålla en så dominerande position under så lång tid -- och därmed hindrat nyare och friare tankar.

Därmed har man också hindrat den utveckling som vi så väl behöver. En utveckling av det som vårt näringsliv och samhälle är i stor saknad av, förmågan att hantera den komplexitet vi har i våra företag och organisationer.

Vilken betydelse har Zachmans ramverk haft och vad händer nu?

Är vi orättvisa? Är egentligen Zachmans ramverk det mest praktiska verktyget vi kan tänka oss? Förklara varför vi har fel!  Ser du andra dogmer som du skulle vilja kasta ut?

Vi arbetar med utveckling av affär, verksamhet och IT. Det handlar om att coacha IT- och verksamhetsutvecklare att arbeta tillsammans och leverera värde dag för dag. Vi tror att vi lever i en tid av uppvaknande. Det som nu händer i relationen mellan IT och verksamhet är större än allt som hänt tidigare. Detta vill vi skriva om.

Vi är anställda på konsultföretaget IRM som startades med modelldriven verksamhets- och systemutveckling som bärande idé år 1982. IRM driver utbildningarna Certifierad verksamhetsarkitekt sedan 1994 samt Certifierad process- och verksamhetsutvecklare.

Du når oss på peter.tallungs@irm.se och robert.elm@irm.se.

Peter Tallungs och Robert Elm

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>