Byggnadsarkitektur för företagsarkitekter

Vi kommer att presentera Christopher Alexander i två artiklar. Denna första del blir en allmän presentation av Christopher Alexander. I andra delen kommer vi att presentera några av hans tankar som vi tycker är speciellt intressanta.

Vi människor har skapat hela vår byggda värld, allt från möbler och rum till byggnader, stadsdelar, kulturlandskap, ja hela regioner och kulturområden med all sin infrastruktur. Den byggda världen utgör hela vår omvärld, undantaget de sällsynta tillfällen då vi är i total  ödemark.

Det finns tänkare som försöker hitta de underliggande mönstren i den byggda världen. Som försöker se det byggda som system av sammansatta system och som försöker hitta systematiska sätt att förstå det som är byggt.

Syftet är att hitta fram till en förståelse som bättre ger de kvaliteter i vår omgivning som vi verkligen vill ha och mår bra av på ett djupare plan. Inte minst handlar det om dynamiken över tiden, den process av gradvis förändring som sker med en plats över tiden.

Det finns paralleller till vår disciplin, det betydligt yngre Enterprise Architecture-området. Det är ett kunskapsområde med liknande problemställningar.

Vi försöker också hitta systematiska sätt att hantera en byggd värld. Dock är det inte i första hand byggnader, platser och folks användning av detta som är vårt område, utan mer hur människorna i en verksamhet samverkar med verksamhetens komponenter, processer, information och it-system. Men om man ser bortom dessa skillnader finns det mycket att hämta från systerdisciplinen.

Det finns tankespår från byggnadsarkitekturområdet som har inspirerat oss i vårt arbete som företagsarkitekter. Det är något som vi vill dela med oss av.

Christopher Alexander är född i Österrike, uppvuxen i Storbritannien men är verksam som arkitekt i Kalifornien och professor vid Berkeley. Alexander är en teoribildare inom arkitektur, konstruktion och samhällsplanering som har gått sin egen väg.

Han är mest känd för att med sin arkitekturmetodik ”Pattern Language” ha inspirerat designmönster-rörelsen (”Software Design Patterns”) inom systemutveckling. Men Alexander är värd en bredare och djupare läsning än så. Just designmönster-idén fick en urvattnad mening när den överfördes till systemutvecklingsvärlden.

Generationer av nytänkare inom it-området återvänder gång på gång till Christopher Alexander för att plocka upp nya tankespår. Det finns nog ingen annan tänkare utanför it-världen som är lika flitigt citerad i systemutvecklingslitteraturen.

I EA-litteraturen är han inte lika flitigt citerad, trots att hans tänkande kanske i än högre grad är tillämpligt på EA-området. 

Christopher Alexanders livsverk kan delas ner i olika perioder. Under den första perioden på 60-talet skrev han klassikern inom designteori ”Notes on the Synthesis of Form”.  Där lägger han en grund till en ny designteori som säger att design handlar om att i små upprepade steg anpassa en form tills människans behov är uppfyllda. Det viktiga är att förutsättningslöst utgå från problemet och undvika att fastna i tidigare föreställningar.

Den tunna men innehållsrika boken har blivit en klassiker inom designteori och har påverkat många som håller på med design i någon form, inte minst inom systemutvecklingsområdet.  Allt som senare har kommit ur Christopher Alexanders magiska hatt är grundat i detta förstlingsverk. 

Under slutet av 70-talet skrev han tillsammans med arkitektkollegor den serie böcker han är mest känd för, de som handlar om hur man kan tänka i system av designmönster som tillsammans bildar ett mönsterspråk när man bygger något. De viktigaste böckerna i den serien är ”A Pattern Language” och ”The Timeless Way of Building”. Det är böcker som har förändrat vårt sätt att se på världen, både i stort och smått. Om man ögnar igenom läsarrecensionerna på Amazon så ser man att vi inte är ensamma om detta.

Under 80- och 90-talen arbetade Christopher Alexander på sitt Magnus Opus, de fyra böckerna i serien ”The Nature of Order” som kom ut i början på 2000-talet. Hans ambition är inte mindre än att skapa en ny världsbild – vetenskapligt grundad, men ytterligt annorlunda mot hur vi är vana att betrakta världen.

i får erkänna att vi tog oss för pannan när vi först hörde talas om projektet, men idag när vi kommit halvvägs igenom är vi än en gång förtrollade av Alexanders skärpa och nytänkande. Det är något som vi inte trodde var möjligt; New Age med tankeskärpa och utan flum.

Systemdesign inom it-området handlade i många år om designmönster och gör så till stor del fortfarande. Inspirationen kom ursprungligen från Christopher Alexander. Vi kan inte låta bli att berätta om hur det hände sig. Det visar vilken inspirationskraft det finns i Christopher Alexanders tankar.

Kent Beck har berättat hur det gick till när Alexanders tankar infekterade honom, och hur detta ledde fram till hela designmönster-rörelsen.  Under studietiden delade han korridor med några arkitekturstudenter. De pratade oupphörligen om 70-talsarkitekten Christopher Alexander. Kent blev så fångad att han hängde i universitetets bokhandel och tjuvläste Alexanders tegelsten "The Timeless Way of Building". Några få sidor varje dag tills han hade läst hela boken.

Efter studietiden, på mitten av 80-talet, får han jobb som Smalltalkprogrammerare på Textronic, tillsammans med Ward Cunningham. (Ward Cunningham är idag mest känd för att ha uppfunnit wikin. Mindre känt är att han ligger bakom mycket av tänkandet inom objektorientering.) Kent snubblar då över "Notes on the Synthesis of Form" i ett antikvariat.

Nu händer det något. Alexander gillade inte arkitekter. Kent Beck gillar inte "Software Engineers". Och Kent ser att husbyggnad och systemutveckling har liknande problem. Den unge Kent övertygar den äldre Ward om att de är något stort på spåren.

Ward och Kent hade ett uppdrag med en grupp utvecklare som just då hade problem med ett användargränssnitt. På väg till kunden i Wards folkvagnsbuss, beslutar de att prova den där mönstergrejen från Alexander. Resultatet blev ett elegant och samtidigt enkelt användargränssnitt.

På konferensen för objektorienterad utveckling Oopsla -87 presenterade de sin upptäckt.

Vad var det Kent och Ward hade hittat? På ett plan är designmönster ett praktiskt sätt att abstrahera, paketera och distribuera designerfarenhet. Men det finns också en kulturell dimension. Många av dem som låg bakom de upptäckter som gjordes under 70- och 80-talen, till exempel objektorientering, det grafiska användargränssnittet, var besjälade av tankegods med rötter ner i den amerikanska västkustens radikala 70-tal.

Det som slår en då man läser Alexander är just hur mycket 70-tal han är. Antiauktoritär, engagerad, flumromantisk hippie, fast med tankeskärpa. Föräldragenerationen är korrupt. Vi kan förändra världen. Alexander ville att designmönster skulle ge makten åter till brukarna. Det är lätt att förstå vilken sträng allt detta slog an hos Kent Beck.

Kent Beck blev för övrigt den som ett och ett halvt decennium senare satte igång Agile-rörelsen. Startskottet gick på Oopsla då han presentera sin då extremt radikala systemutvecklingsmetodik ”Extremprogrammering”.

Nu är den mest ytliga designmönsterhajpen förbi och tänkandet har gått vidare. På den vägen har många återvänt till Alexander och hämtat ny inspiration. Mönstertänkandet har fördjupats och liknar idag mer vad Alexander avsåg. Tänkandet i mönster har också spritt sig till andra områden som EA-området och till projektledning.

Vilken glädje har man som företagsarkitekt av att läsa Christopher Alexander? På vilket sätt berör hans tankar vår värld? Vi ska försöka förklara det.

Alexanders texter är fyllda med tankar om hur människor interagerar med byggda miljöer och hur designprocessen går till. Visserligen handlar hans texter om husbyggnad, men det mesta är direkt överförbart på arbete med företagsarkitektur.

Ingenstans inom EA-litteraturen har vi hittat samma vägledning till vad det innebär att analysera och steg för steg förändra och utveckla löst kopplade system som företag är.  Det mesta i EA-litteraturen är tröttande ytligt (i de fall det inte är rent dumt) och faller platt i jämförelse. De senaste femton åren har vi gång på gång återvänt till Christopher Alexander för att få ny inspiration och en djupare förståelse för vad vi egentligen håller på med.

I nästa artikel gör vi nedslag i några av Christopher Alexanders 253 designmönster och berättar på vilket sätt vi uppfattar att de säger något viktigt till oss. Vi tror det får blir mönster nummer 104 ”Site Repair” som handlar om hur ett byggprojekt bör utformas så att det tillför något till det som redan finns; att man alltid kan se det som att man reparerar ett dåligt fungerande hörn av vår värld. Och mönster nummer 208 ”Gradual Stiffening” – hur en byggprocess bör skrida fram genom att man steg för steg provar sig fram till vad som blir bäst.

Har du läst Christopher Alexander? Vad tycker du han givit dig? Vilka tänkare utanför EA-rörelsen inspirerar dig som företagsarkitekt? Det skulle vara roligt om vi kunde få igång en dialog om detta. Ty företagsarkitektur verkar inte i ett vakuum, utan är en del i människans skapande av sin värld, och mer så än vi kanske tänker på alla gånger.

Vi arbetar med utveckling av affär, verksamhet och IT. Det handlar om att coacha IT- och verksamhetsutvecklare att arbeta tillsammans och leverera värde dag för dag. Vi tror att vi lever i en tid av uppvaknande. Det som nu händer i relationen mellan IT och verksamhet är större än allt som hänt tidigare. Detta vill vi skriva om.

Vi är anställda på konsultföretaget IRM som startades med modelldriven verksamhets- och systemutveckling som bärande idé år 1982. IRM driver utbildningarna Certifierad verksamhetsarkitekt sedan 1994 samt Certifierad process- och verksamhetsutvecklare.

Du når oss på peter.tallungs@irm.se och robert.elm@irm.se.

Peter Tallungs och Robert Elm

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>