Tipsa en kollega

Tipsa en kollega om den här sidan

Ditt namn:

Din e-postadress:

Kollegans e-postadress:


Veckans EA-spaning

Byggnadsarkitektur för företagsarkitekter

Christopher Alexander – Del 2: Två designmönster


2011-03-21: Peter Tallungs och Robert Elm

LÄSTIPS – ANDRA DELEN AV TVÅ Vi gör denna gång nedslag i två av byggnadsarkitekten och designteoretikern Christopher Alexanders designmönster. Vi tycker att Alexander säger något som är intressant för vårt område.


Boken som mönstren är hämtade ifrån är A Pattern Language från 1977 (ISBN 0-19-501919-9).


Mönster 104: Site Repair

Mönstret Site Repair säger att vi alltid bör se ett byggnadsprojekt som en möjlighet att laga en reva i en väv.

Ett bygge ger oss en möjlighet att få en bristfällig del av vår omgivning mera välfungerande. Vi ska ta vara på de kvaliteter som finns på platsen. Passager, fasader, gathörn, trappor, utblickar, gångstigar, murar, träd, gräsmattor bildar tillsammans ett nätverk av platser, en levande organism, ett ekosystem där varje del bidrar till helheten. Det är ofta subtila kvaliteter som tagit lång tid att utvecklas och lätt försvinner för alltid om inte miljön hanteras varsamt och som en helhet.

Detta måste vara något av det vackraste och sannaste credot man kan tänka sig för en byggnadsarkitekt. Det är ungefär motsatsen till den brutala betongarkitektur som ödelade våra stadskärnor på 60- och 70-talen.


Site Repair för en företagsarkitekt

Vi ser Alexanders mönster Site Repair som direkt överförbart på EA-området och lika giltigt för oss företagsarkitekter. En organisations verksamhet är en väv av personer, roller, kompetenser, kunskap, produkter, tjänster, information, regler, arbetssätt, informella rutiner, lokala kulturer, it-stöd med mera.

Den väven har både välfungerande och sämre fungerande delar. Och det är omöjligt att som chef eller utomstående på rak arm skilja ut vad som är bra från vad som är dåligt.

Varje utvecklingsåtgärd bör utformas för att långsiktigt laga svagheter i väven och samtidigt vara försiktig på handen med det som faktiskt fungerar. Det kräver närhet, lyhördhet, ödmjukhet, kunskap och helhetssyn hos en arkitekt. Det kräver att man som arkitekt är på plats och själv lär sig hur helheten faktiskt fungerar.

Ska du förbättra kundtjänsten behöver du förstå på djupet hur kundtjänsten arbetar och ta avstamp i vad de som jobbar där själva vill, vet och kan. Att prya en vecka i kundtjänst ger insikt som inte går att få på annat sätt.

Detta är mycket långt från hur Enterprise Architecture brukar läras ut. Där brukar det mer handla om förment rationella metoder, som är teoretiska och mekanistiska och långt från verkligheten. Man brukar till och med framhålla att man ska hålla sig på avstånd för att inte påverkas för mycket av det befintliga.

Vi tror mer på Christopher Alexander. De informella arbetssätt som kan se ut som kostigar utan värde visar sig ofta i efterhand vara centrala för att verksamheten ska fungera.  Det som på ytan ser ut som spilltid är kanske viktig koordinering och kunskapsöverföring. Om vi försöker utforma arbetssätt utan att på allvar sätta oss in i vad arbetet handlar om riskerar vi att kasta ut barn med badvatten.


Mönster 208: Gradually Stiffening

Mönstret Gradually Stiffening säger att en byggnad behöver anpassas till de behov den ska tillgodose och till platsen den byggs på. Den anpassningen kräver lyhördhet och måste göras i små steg med återkoppling.

Därför kan utformningen av byggnaden egentligen endast ske under själva byggnadsprocessen. Byggnaden designas på samma gång som den byggs. De ritningar som man gör i förväg behöver därmed vara tämligen löst hållna med endast skissad detaljutformning, och många detaljer lämnade öppna.

Detta kräver en byggprocess som är långt från dagens industriella och mer av en traditionell hantverksmässig byggkonst. I det följande ger vi ett exempel.

Tänk dig att du har kommit över en tomt. En skogsbacke som sluttar ner mot sjön. Om du verkligen vill bygga ett hus som ger platsen rättvisa, som bildar en enhet med omgivningen, som gör varje rumsbildning ute och inne till en värdefull plats, hur går du till väga?  Kort sagt om du är seriös med vad du gör, hur gör du då?

Om du tror på Alexander skulle du göra på ungefär följande sätt.

  1. Du tar några störar och slår ner i marken för att markera hörn och väggar. Du får då en uppfattning om byggnadskroppen. Du flyttar runt störarna, provar olika lägen och storlekar på byggnadens volym. Du spänner linor mellan störarnas toppar för att få en känsla för väggytor och volymer. Du ägnar särskild uppmärksamhet åt de platser som nu har bildats runt byggnadskroppen, deras form och hur de känns. Redan nu har du lärt dig mycket mer om problemet, förutsättningarna och vad du egentligen behöver för byggnad.
     
  2. Du hänger upp lakan över linorna så att du ännu tydligare ser väggarna. Du betraktar det hela på avstånd och från olika håll. Du har vid det här laget ett hum om rumsplaneringen och fönster. Du klipper hål i lakanen där du tror att du vill ha fönster. Provar olika fönsterplaceringar genom att dra lakanen sidledes, och höja och sänka dem. Du spänner även upp lakan för innerväggar för att prova rumsvolymer.
     
  3. Nu kan du ersätta lakanen med billig byggplywood. Du kan lägga ett tillfälligt golv för att hamna i rätt ögonhöjd i rummen. Du kommer att märka att små förflyttningar av fönster påverkar rummets karaktär mycket mer än man kan tro. Utblickar förändras, ljuset faller annorlunda.

Idealt – om inte praktiska förhållanden satte hinder - skulle man fortsätta att steg för steg göra konstruktionen fastare och mer beständig ända tills man har ett färdigt hus. Nu gör man så gott det går, inom de praktiska ramar som finns. På så sätt tar man varje beslut så sent som möjligt, då man vet mest och har gjort allt för att man tagit in fakta på plats.

Vi har själva, inspirerade av Alexander, gått tillväga på liknande sätt i egna byggprojekt genom åren, både vid husbygge och vid ombyggnader och renoveringar. Det händer att vi sänder en tacksam tanke till Alexander.


Gradually Stiffening för en företagsarkitekt

Mönstret Gradually Stiffening uttrycker samma visdom som moderna systemutvecklingsmetoder, att man inte bör frysa krav och lösningar i förväg. Utveckling handlar om att stegvis prova sig fram i små steg där varje steg är utformat för att vi ska lära oss något.

Det vi lär oss handlar både om hur vi ska förstå vår uppgift, vilka behov vi egentligen har, om de begränsningar vi har och vad olika lösningsalternativ egentligen innebär. Av någon orsak finns fortfarande vattenfallstänkande kvar inom EA-området. Det kanske är för att Enterprise Architecture som disciplin knoppades av från System Engineering på 80-talet. Och området System Engineering rymde på den tiden en strävan mot att göra systemutveckling till en riktig ingenjörsdisciplin.

Det var bara det att man hade en felaktig föreställning av hur ingenjörer arbetade. Man trodde att det var ingenjörsmässigt att göra fullständig analys och design i förväg för att sedan tillverka.

Den som vet något om ingenjörsarbete vet att det är en felaktig bild. Att arbetet ibland går till på det sättet beror på allvarliga begränsningar hos den industriella processen, och alls inte på att det är ett idealt arbetssätt i sig. I själva verket strävar ingenjörer alltid till att skaffa sig kunskap genom att steg för steg prova sig fram; att utgå från fakta och inte spekulation. Man tog tragiskt nog alltså fasta på undantaget och inte på regeln.  

Det är hög tid att vi företagsarkitekter gör upp med de gamla vanföreställningarna och går vidare i vårt tänkande. Vi kan inspireras av tänkandet inom andra discipliner och ta intryck av det tänkande som finns om vad design verkligen innebär. Måhända Christopher Alexander kan hjälpa oss på den vägen.

Glädjande nog kommer det alltfler företagsarkitekter som anammar idéer om ett mera lyhört och lättrörligt arbetssätt. Framtiden ser ljus ut.

Vi kommer att skriva mer om tänkare från olika områden som inspirerar oss i vårt arbete. Vi hoppas att det är fler än vi som är intresserade av utblickar mot andra discipliner, och av tankar som kan korsbefrukta utvecklingen av vårt yrke.



Vi arbetar med utveckling av affär, verksamhet och IT. Det handlar om att coacha IT- och verksamhetsutvecklare att arbeta tillsammans och leverera värde dag för dag. Vi tror att vi lever i en tid av uppvaknande. Det som nu händer i relationen mellan IT och verksamhet är större än allt som hänt tidigare. Detta vill vi skriva om.

Vi är anställda på konsultföretaget IRM som startades med modelldriven verksamhets- och systemutveckling som bärande idé år 1982. IRM driver utbildningarna Certifierad verksamhetsarkitekt sedan 1994 samt Certifierad process- och verksamhetsutvecklare.

Du når oss på peter.tallungs@irm.se och robert.elm@irm.se.

Peter Tallungs och Robert Elm


 

Skriv en kommentar...

Fält med med * är obligatoriska. Din e-postadress lämnas inte ut till tredje part.

Den som skriver en kommentar i anslutning till artiklar på trendspaning.se är själv ansvarig för innehållet. Kommentarerna omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen inom utgivningsbeviset för trendspaning.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som är olämpliga i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

 
 

#1   Thomas Hedmalm

fredagen den 1 april 2011 kl. 13:46

Underbart. Och tänk, inte visste jag att det stavades Christopher Alexander och design patterns när jag inför vår om- och tillbyggnad av den gamla villan klippte ut fönster i fullskala ur sån där svart förhydringspapp och sen nubbade upp och testade optimal placering av fönsterytorna. Lång och skranglig är jag och insåg först då att fönstren måste ha en alldeles specifik placering ochstorlek för att jag samtidigt skulle kunna se himlen och trädgårdens golv. Sen insåg jag också vikten av en frizon i rummet, ett utrymme som helt saknade inshelveyn från grannarna, jag kallade denna min näspetarvrå! Och inte tusan kunde jag följa svensk byggnorm för arbetshöjden på köksbänkarna. Dom höjdes hela 7 cm. Det är ju jag som lagar maten. osv osv.. ..Sen drabbades jag av optimeringshelvetet: jag tog reda på det mesta om hur ett nygammalt fönster skall utformas "by the book", material-, färg och designval... MEN kvalitet kostar ofta, och hur optimerar jag till näst-näst-näst-bästa? Och det värsta av allt...om ingenjörskunskaperna, som i mittt fall, saknas...jag missade att ett hus behöver förvaringsutrymmen. I massor. 10 år senare saknar vi fortfarande garderober, köksskåp, fria väggytor för byråer och hyllor. Inte alls enkelt att i efterskott kompensera bristen.

---Men oj, vilken bra trendspaning ni gör! Och det ni skriver om att behöva inspireras av andra discipliner och yrkesområden är ju så viktigt: Varför släpade Hannibal med sig ett gäng elefanter över alperna? (han var ju bevisligen inte helt galen). Och varför tänkte Einstein så fritt att han gav sej på så tillsynes oförenliga entiteter som Tid och Rum? (det fanns inget på vår Jord som kunde verifiera hans modeller). Och varför var 1700-talsarkitekten Claessons ritningar till bla. Leufstabruks herrgård så ofantligt vackert tecknade? Och färglagda. --Lycka till med era vidare trendspaningar!

#2   Peter Tallungs

söndagen den 3 april 2011 kl. 19:05

Tack Thomas! Förhydningspapp verkar mera praktiskt än lakan. Visst är det överraskande vilket finlir som behövs vid placering av fönster. Några centimeter gör stor skillnad. Och så finns det de som tror att man kan placera fönster redan på ritningen, och förvänta sig ett bra resultat? Det troliga är att man då inte har satt sig in i problemet, efter devisen ”Det jag inte förstått borde vara enkelt”. Och devisen ”bestäm först hur det ska vara” och ”bygg sedan”.

På samma sätt finns det det så kallade verksamhetsutvecklare som tror att man kan utveckla en verksamhet genom att rita diagram, och utan att vara på plats mitt i verksamheten.

Och låter någon annan genomföra förändringen, och skyller på dålig ”förändringsledning” eller (ännu värre) låg ”förändringsbenägenhet” hos folket när de sätter sig på bakhasorna.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>