Byggnadsarkitektur för företagsarkitekter

Boken som mönstren är hämtade ifrån är A Pattern Language från 1977 (ISBN 0-19-501919-9).

Vi ser Alexanders mönster Site Repair som direkt överförbart på EA-området och lika giltigt för oss företagsarkitekter. En organisations verksamhet är en väv av personer, roller, kompetenser, kunskap, produkter, tjänster, information, regler, arbetssätt, informella rutiner, lokala kulturer, it-stöd med mera.

Den väven har både välfungerande och sämre fungerande delar. Och det är omöjligt att som chef eller utomstående på rak arm skilja ut vad som är bra från vad som är dåligt.

Varje utvecklingsåtgärd bör utformas för att långsiktigt laga svagheter i väven och samtidigt vara försiktig på handen med det som faktiskt fungerar. Det kräver närhet, lyhördhet, ödmjukhet, kunskap och helhetssyn hos en arkitekt. Det kräver att man som arkitekt är på plats och själv lär sig hur helheten faktiskt fungerar.

Ska du förbättra kundtjänsten behöver du förstå på djupet hur kundtjänsten arbetar och ta avstamp i vad de som jobbar där själva vill, vet och kan. Att prya en vecka i kundtjänst ger insikt som inte går att få på annat sätt.

Detta är mycket långt från hur Enterprise Architecture brukar läras ut. Där brukar det mer handla om förment rationella metoder, som är teoretiska och mekanistiska och långt från verkligheten. Man brukar till och med framhålla att man ska hålla sig på avstånd för att inte påverkas för mycket av det befintliga.

Vi tror mer på Christopher Alexander. De informella arbetssätt som kan se ut som kostigar utan värde visar sig ofta i efterhand vara centrala för att verksamheten ska fungera.  Det som på ytan ser ut som spilltid är kanske viktig koordinering och kunskapsöverföring. Om vi försöker utforma arbetssätt utan att på allvar sätta oss in i vad arbetet handlar om riskerar vi att kasta ut barn med badvatten.

Mönstret Gradually Stiffening säger att en byggnad behöver anpassas till de behov den ska tillgodose och till platsen den byggs på. Den anpassningen kräver lyhördhet och måste göras i små steg med återkoppling.

Därför kan utformningen av byggnaden egentligen endast ske under själva byggnadsprocessen. Byggnaden designas på samma gång som den byggs. De ritningar som man gör i förväg behöver därmed vara tämligen löst hållna med endast skissad detaljutformning, och många detaljer lämnade öppna.

Detta kräver en byggprocess som är långt från dagens industriella och mer av en traditionell hantverksmässig byggkonst. I det följande ger vi ett exempel.

Tänk dig att du har kommit över en tomt. En skogsbacke som sluttar ner mot sjön. Om du verkligen vill bygga ett hus som ger platsen rättvisa, som bildar en enhet med omgivningen, som gör varje rumsbildning ute och inne till en värdefull plats, hur går du till väga?  Kort sagt om du är seriös med vad du gör, hur gör du då?

Om du tror på Alexander skulle du göra på ungefär följande sätt.

1. Du tar några störar och slår ner i marken för att markera hörn och väggar. Du får då en uppfattning om byggnadskroppen. Du flyttar runt störarna, provar olika lägen och storlekar på byggnadens volym. Du spänner linor mellan störarnas toppar för att få en känsla för väggytor och volymer. Du ägnar särskild uppmärksamhet åt de platser som nu har bildats runt byggnadskroppen, deras form och hur de känns. Redan nu har du lärt dig mycket mer om problemet, förutsättningarna och vad du egentligen behöver för byggnad.
    
2. Du hänger upp lakan över linorna så att du ännu tydligare ser väggarna. Du betraktar det hela på avstånd och från olika håll. Du har vid det här laget ett hum om rumsplaneringen och fönster. Du klipper hål i lakanen där du tror att du vill ha fönster. Provar olika fönsterplaceringar genom att dra lakanen sidledes, och höja och sänka dem. Du spänner även upp lakan för innerväggar för att prova rumsvolymer.
    
3. Nu kan du ersätta lakanen med billig byggplywood. Du kan lägga ett tillfälligt golv för att hamna i rätt ögonhöjd i rummen. Du kommer att märka att små förflyttningar av fönster påverkar rummets karaktär mycket mer än man kan tro. Utblickar förändras, ljuset faller annorlunda.

Idealt – om inte praktiska förhållanden satte hinder - skulle man fortsätta att steg för steg göra konstruktionen fastare och mer beständig ända tills man har ett färdigt hus. Nu gör man så gott det går, inom de praktiska ramar som finns. På så sätt tar man varje beslut så sent som möjligt, då man vet mest och har gjort allt för att man tagit in fakta på plats.

Vi har själva, inspirerade av Alexander, gått tillväga på liknande sätt i egna byggprojekt genom åren, både vid husbygge och vid ombyggnader och renoveringar. Det händer att vi sänder en tacksam tanke till Alexander.

Mönstret Gradually Stiffening uttrycker samma visdom som moderna systemutvecklingsmetoder, att man inte bör frysa krav och lösningar i förväg. Utveckling handlar om att stegvis prova sig fram i små steg där varje steg är utformat för att vi ska lära oss något.

Det vi lär oss handlar både om hur vi ska förstå vår uppgift, vilka behov vi egentligen har, om de begränsningar vi har och vad olika lösningsalternativ egentligen innebär. Av någon orsak finns fortfarande vattenfallstänkande kvar inom EA-området. Det kanske är för att Enterprise Architecture som disciplin knoppades av från System Engineering på 80-talet. Och området System Engineering rymde på den tiden en strävan mot att göra systemutveckling till en riktig ingenjörsdisciplin.

Det var bara det att man hade en felaktig föreställning av hur ingenjörer arbetade. Man trodde att det var ingenjörsmässigt att göra fullständig analys och design i förväg för att sedan tillverka.

Den som vet något om ingenjörsarbete vet att det är en felaktig bild. Att arbetet ibland går till på det sättet beror på allvarliga begränsningar hos den industriella processen, och alls inte på att det är ett idealt arbetssätt i sig. I själva verket strävar ingenjörer alltid till att skaffa sig kunskap genom att steg för steg prova sig fram; att utgå från fakta och inte spekulation. Man tog tragiskt nog alltså fasta på undantaget och inte på regeln.  

Det är hög tid att vi företagsarkitekter gör upp med de gamla vanföreställningarna och går vidare i vårt tänkande. Vi kan inspireras av tänkandet inom andra discipliner och ta intryck av det tänkande som finns om vad design verkligen innebär. Måhända Christopher Alexander kan hjälpa oss på den vägen.

Glädjande nog kommer det alltfler företagsarkitekter som anammar idéer om ett mera lyhört och lättrörligt arbetssätt. Framtiden ser ljus ut.

Vi kommer att skriva mer om tänkare från olika områden som inspirerar oss i vårt arbete. Vi hoppas att det är fler än vi som är intresserade av utblickar mot andra discipliner, och av tankar som kan korsbefrukta utvecklingen av vårt yrke.

Vi arbetar med utveckling av affär, verksamhet och IT. Det handlar om att coacha IT- och verksamhetsutvecklare att arbeta tillsammans och leverera värde dag för dag. Vi tror att vi lever i en tid av uppvaknande. Det som nu händer i relationen mellan IT och verksamhet är större än allt som hänt tidigare. Detta vill vi skriva om.

Vi är anställda på konsultföretaget IRM som startades med modelldriven verksamhets- och systemutveckling som bärande idé år 1982. IRM driver utbildningarna Certifierad verksamhetsarkitekt sedan 1994 samt Certifierad process- och verksamhetsutvecklare.

Du når oss på peter.tallungs@irm.se och robert.elm@irm.se.

Peter Tallungs och Robert Elm

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>