Kultur som business

Regeringen har nu tagit fram en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Syftet är att långsiktigt skapa förutsättningar för entreprenörer inom dessa områden och innebär en nationell satsning på 73 miljoner kronor som fram till 2012 som ska stötta entreprenörer och företagare inom kulturella och kreativa näringar att starta och driva bolag.

Nästa steg är att inrätta ett råd för kreativa näringar med uppgift att belysa viktiga frågor.

Frågan om att öka entreprenörskap inom kulturella näringar anses även viktig på EU-nivå. Europeiska kommissionen släppte ett Green Paper tidigare i år för att belysa potentialen i den kreativa och kulturella sektorn och skapa en debatt.

Med rapporten vill man närma sig en mer kulturell ekonomi där bieffekterna av kreativitet påverkar hela samhället med sådant som innovation och ett experimentellt tänkande. Dessa faktorer bör tas tillvara på och kan som en följd gynna andra delar av ekonomin. 

Ett exempel på hur det innovativa tänket sträcker sig till andra branscher är de tekniska framstegen i ekonomin och hur de kulturella näringarna anses vara en viktig bidragande faktor till exempelvis bredbandsuppbyggnaden.

De intensiva teknikanvändarna sänder innovationsimpulser till teknikproducenterna och därmed bidrar de till utvecklandet av ny teknik. Att de kreativa näringarna dessutom inte är någon liten sektor kanske har bidragit till det ökade politiska intresset. Enligt en EU-rapport från 2006 omsätter kulturbranschen dubbelt så mycket som bilbranschen i Europa.

Frågan vad som driver en konstnär jämfört med en entreprenör blir en högst relevant frågeställning. Konstnärer som entreprenörer är i sig själv en paradox. Konstnärerna tror på konsten för konsten skull och det är snarare den kreativa aktiviteten som är drivkraften och inte möjligheterna till att kommersialisera den.

Det har genom tiderna alltid ansetts fult att tjäna pengar inom det kulturella. I en intervju med Trendspaning.se påpekar konstnären och entreprenören Ernst Billgren ointresset för företagande hos konstnärer, ”man blir konstnär för att slippa sånt”. 

En entreprenör drivs, till skillnad från konstnären av att generera idéer och kommersialisera dem. Schumpeters teorier lever kvar om entreprenören som banbrytande innovatör, som rubbar jämvikten på marknaden och drar nytta av möjligheterna som skapas. 

Dock håller kanske trenden om att det är fult att tjäna pengar som konstnär på att ändras. Dogge Doggelito är ett exempel på en artist som har lyckats kommersialisera sitt varumärke och är nu ägare av sitt egna skivbolag och med flera reklamkampanjer bakom sig. Konstfack har börjat ha kurser i entreprenörskap och innovation.

I början var det motstånd men nu blir det allt vanligare att studenterna väljer att läsa dessa kurser. I flera kurser handlar det om att se framtida trender och hela tiden ligga ett steg före marknaden. Har konsten blivit marknadsdriven? Har den kanske alltid varit det?

Kulturentreprenör eller ofrivillig företagare? Ytterligare än aspekt är vart det riktiga entreprenörskapet ligger. Om man följer Shumpeters teorier och väljer att se entreprenören som den banbrytande innovatören och opportunisten kan man fråga om entreprenörerna inom de kulturella näringarna är entreprenörer eller ofrivilliga företagare?

Att många musiker väljer att starta egna företag eller väljer att släppa sin musik på sociala nätverk så som Myspace kan kanske inte längre kan ses som entreprenöriellt, utan en trend inom den kulturella näringen. 

Många kulturarbetare har svårt att hitta fast anställning och hoppar från projekt till projekt. Lösningen blir då att kompromissa med konsten eller att starta eget och hoppas på att någon i slutändan tycker om det man gör. Enligt undersökningar är uppemot 60 procent egenföretagare inom den sektorn, så att det är karaktäristiskt känns inte helt långsökt att påstå. 

Det kanske snarare är så att man hittar entreprenörerna i branscherna som har sett de nya möjligheterna kopplat till de kulturella näringarna och att det är där en del av nyckeln till tillväxt ligger.

De politiska satsningarna har öppnat upp för en ny marknad. Mängder av utbildningar och litteratur finns tillgängligt för att hjälpa de kulturella entreprenörerna. I handlingsplanen från regeringen kan man läsa att det finns ett ”behov av aktörer som kan fungera som brobyggare och mellanhänder för att stimulera kreativa och innovativa processer i näringslivet såväl som att öka entreprenörskap, förnyelse och företagande inom kultursektorn”. 

Det är heller ingen nyhet att kreativitet har stått högt på agendan under de senaste årens diskurser inom organisationsvetenskap och näringslivstrender. Nu har politiken äntligen hunnit med debatten. Företagens behov av att hitta nya vägar till att förnya sin verksamhet och driva innovation skapar utrymme för aktörer som kopplar samman kreatörer och näringslivet. 

IBM släppte nyligen den årliga 2010 Global CEO Study där 1500 vd:ar fick svara på frågan vad som var de viktigaste egenskaperna för dagens ledare. En egenskap som lyftes fram var då det kreativa ledarskapet. Med det menade de förmågan att skapa nya idéer och arbetssätt. Men det stannar inte vid att ha en ensam kreativ ledare vid toppen, snarare handlar det om att skapa en kreativ miljö och ett kreativt tänk från botten upp. 

Ramverket om möjligheterna finns där för att satsningarna som görs enligt den nya handlingsplanen ska ha en positiv inverkan på tillväxten. Men vilka entreprenörer som i slutändan gynnas mest återstår att se.

Maria Sporre är initiativtagare och ansvarig för Estate Europes CSR-satsning på ungt entreprenörskap och arbetar till vardags som HR-chef på Estate Europe (Årets företag 2010 i Stockholm).

Magnus Penker är en serieentreprenör, investerare och författare. Idag är Magnus verksam som Director på Bearing Consulting Ltd, en Londonbaserad managementkonsultfirma specialiserad på innovation av tjänster, produkter, affärsmodeller, orter och industrikluster i EMEA och Kina. Magnus är även en frekvent föreläsare på Dataföreningen Kompetens konferenser samt en av lärarna på kursen i Innovation Management i Praktiken.

Vi drivs av vår nyfikenhet på vad som får affärer att hända på riktigt. Och samlar värdefulla insikter utmed upptäcktsresan. På trendspaning.se är ambitionen att inspirera, ge näring, rapportera och uppmuntra det kanske viktigaste för Sveriges just nu – entreprenörskapet!

Kontakta oss gärna på maria@estateeurope.com och magnus@penker.se.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>