2010-12-10: Maria Sporre och Magnus Penker
DEN INNOVATIVA TRENDEN Det trendigaste just nu inom näringslivet tycks vara innovation. Företag så som Apple, Facebook och Google har skapat en våg av managementlitteratur, föreläsningar och teorier som ska hjälpa andra att tänka lika kreativt.
Innovation har länge setts som nyckeln till att få företag att nå framgång. Innovation skapar nya marknader och förbättringsmöjligheter. I en undersökning gjord av McKinsey Global svarar 84 procent av företagsledarna att innovation är extremt viktigt för företagets tillväxtstrategi. Innovation som sökord på boktitlar på amazon.com ger över 40.000 träffar. Det säger ganska mycket om trenden som råder.
Även i Sverige har trenden slagit rot. Förvånansvärt många annonser dyker upp när man söker på innovativ på en av våra större platsannonssidor. Apples grundare Steve Jobs säger att innovation sker när man anställer tillräckligt många smarta och innovativa människor. Något som många svenska företag tagit fasta på.
Resultatet är en växande efterfrågan på entreprenöriella och kreativa innovatörer.
Det finns ett antal skolor om hur man bäst drar nytta av det innovativa tänket. Vissa förespråkar ett innovativt klimat och ett aktivt arbete med att ta fram nya idéer. Andra, likt Apple, tror på individers egen förmåga till innovation. Med rätt personer på plats sker sådant av sig själv. Det viktiga är att skapa processer som tar till vara på alla idéer. Och förmågan att säga nej.
Något som tycks vara en gemensam nämnare är att olika erfarenheter, bakgrunder och miljöer gynnar innovation. Ta IDEO som exempel, ett av de ledande konsultföretagen inom innovation. De har dels lyckats urskilja tio olika innovationstyper, som går att läsa om i Ten faces of innovation, och dels rekryterar de en salig blandning av t-formade personer (en bred kompetensbas kombinerat med ett eller ett par specialområden). Allt för att få en spännvidd på erfarenheter och kompetenser.
Som vanligt ligger Sverige ofta efter när det kommer till nya management- och organisationstrender. I Storbritannien och USA har man länge sett en aktiv rekryteringsstrategi för att få en så stor spridning som möjligt på arbetsstyrkan. I Sverige, däremot, har man länge rekryterat efter en kulturmall. Man vill hitta personer som passar in i den rådande företagskulturen. Som en följd blir personalen ofta en mycket mer homogen grupp snarare än heterogen.
Kommer vi få se en anpassning till det mer amerikanska tänket med spridda bakgrunder nu när innovation ses som nyckeln till framgång?
I dagarna släppte Dagens Industri listan över 2011 års Gaseller. Eftersom Gasellerna är några av Sveriges snabbast växande företag är det intressant att undersöka hur de ser på och arbetar med innovation.
Det är tydligt att det finns stora skillnader i hur mycket vikt Gasellerna lägger vid innovation samt hur de väljer att arbeta med det rent strategiskt. Men något som är gemensamt för samtliga företag vi pratat med är att innovation ändå står högt upp på agendan.
Synen på innovation är för många att det är en viktig strategisk faktor för att möjliggöra tillväxt, ”Det (innovation) är det som skapar tillväxt och där är innovativa medarbetare som gör skillnaden” menar Mattias Säker, en av grundarna till Studentum och Findcourses Global. Gasellerna ser på innovation som nyckeln till nya lösningar och produkter till en allt mer föränderlig marknad med högre krav. Daniel Bernehjält från kommunikationsbyrån Ottoboni utrycker att innovation ”är något vi ser som livsviktigt för att vi hela tiden ska fortsätta utvecklas”.
En hypotes som går att dra från att läsa platsannonser är att innovation ses som en viktig egenskap rekrytering. Så är även fallet för flera av Gasellerna. Dock på olika sätt. Vissa ser det som en viktig egenskap för alla nyrekryteringar medan andra ser mer på förutsättningarna för att vara innovativ (mer att man har en kreativ ådra) och att det innovativa tänket kan tränas upp med rätt förutsättningar.
Ett företag som arbetar med innovation på det här sättet är Midfield Media, som har utformat två olika innovationsprocesser. Det har bidragit till ett mer innovativt tänk.
Ottoboni har istället valt att ha små projektgrupper som tar fram olika prototyper och produkter för att främja det kreativa klimatet.
Sedan finns det exempel på Gaseller som har valt helt andra ansatser för innovation. En av dessa är Devotum som baserar rekrytering på kompetens och erfarenheter. Det finns inga bestämda processer eller arbetssätt för innovation, utan genererandet av nya idéer ses som en självklarhet i det dagliga arbetet.
Även Ottoboni har samma inställning till innovation och menar på att det inte alltid handlar om skapa en ny produkt eller tjänst utan snarare se möjligheter ur ett bredare perspektiv. Att bredda sitt företag med en massa bra idéer fyller inget syfte om inte idéerna omsätts till verklighet. Det är något de flesta företagen är överens om, ”Det handlar inte bara om att komma med en bra idé, utan snarare om att förverkliga en bra idé” avslutar Mattias.
Det vi har sett under de senaste åren är inget mindre än ett paradigmskifte. Då företag tidigare såg tekniken som den stora drivkraften till innovation, har man numera fått ett mer utifrån-in-perspektiv.
Det ställs krav på företag att vara mer öppna och utgå från kunderna när de kommer fram till och utvecklar nya idéer, samtidigt som de förväntas ta ett mer socialt ansvar. Enligt en rapport från FORA kan man utröna fyra nya drivkrafter bakom innovation; skapa värde för kunden, nätverk och globalisering av kunskap, globala utmaningar samt välfärden.
Det intressanta med rapporten är dessutom hur innovationsprocesserna i företagen nu blivit beroende av sin omgivning och hur hela värdekedjan är med och skapar värde för kunden.
Många företag som blivit inspirerade av några av innovatörerna som nämns i början av spaningen, hittar nu sig själva i ett skifte som ställer krav på innovationskapaciteten. Ett skifte som till stor del är resultatet av nytänkandet hos Facebook och Apple.
Sammanfattningsvis kan man se att innovation ses som ett strategiskt sätt att ändra marknadsstrukturer, skapa barriärer för konkurrenter och ändra mognadsgraden för en produkt.
Innovation kan, genom att komma med förbättringar, leda till nya konkurrensfördelar gentemot konkurrenter.
Att erbjuda något som är bättre än det som redan finns på marknaden är ett sätt att tillfälligt öka marknadsandelar. En revolutionerande innovation erövrar marknadsandelar från andra företag mer permanent, som när Apple lanserade iPhone. Företag som breddar sitt utbud skapar tillväxt.
En innovation kan också skapa barriärer för konkurrenter, genom att vara för svår att efterlikna eller kopiera.
I slutändan handlar det om att differentiera sig från sina konkurrenter. Innovation kan nog ses som en av de viktigaste bidragande faktorerna för att göra just det.
Maria Sporre är initiativtagare och ansvarig för Estate Europes CSR-satsning på ungt entreprenörskap och arbetar till vardags som HR-chef på Estate Europe (Årets företag 2010 i Stockholm).
Magnus Penker är en serieentreprenör, investerare och författare. Idag är Magnus verksam som Director på Bearing Consulting Ltd, en Londonbaserad managementkonsultfirma specialiserad på innovation av tjänster, produkter, affärsmodeller, orter och industrikluster i EMEA och Kina. Magnus är även en frekvent föreläsare på Dataföreningen Kompetens konferenser samt en av lärarna på kursen i Innovation Management i Praktiken.
Vi drivs av vår nyfikenhet på vad som får affärer att hända på riktigt. Och samlar värdefulla insikter utmed upptäcktsresan. På trendspaning.se är ambitionen att inspirera, ge näring, rapportera och uppmuntra det kanske viktigaste för Sveriges just nu – entreprenörskapet!
Kontakta oss gärna på maria@estateeurope.com och magnus@penker.se.
#1 Christer Edman |
lördagen den 11 december 2010 kl. 21:55 |
En mycket bra artikel om innovation. Vill även påpeka det finns en allmän rädsla för förändring hos de flesta människor som hindrar oss från att våga sticka ut. Svenskar väntar oftast på att någon annan tar steget och att vara först går emot vår kollektiva uppfostran och vana att följa jantelagen. Glädjande nog är det på väg att förändras med de friskolor och initiativ för kreativitet och entreprenörskap som öppnats upp under de senaste åren. När fokus flyttas till intresse och det som vi brinner för (passion) hos individerna så möjliggör det för innovationer.
De största och mest genomgripande innovationerna möter oftast det största motståndet och då gäller det att orka arbeta vidare oavsett vad. Med en förståelse för människors rädsla för förändring går det lättare och det gäller även att ha mycket starka företagsledningar som vågar ge det stöd som dessa individer behöver för att genomföra idéerna. Nu finns en armada av människor som talar om behovet av kreativitet och innovation, men mycket få vet vad det innebär och klarar av det i praktiken särskilt om det även kan innebära att deras egna tänkande och roller utmanas.
Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>
Skriv en kommentar...