Entreprenörskap börjar redan i skolan

Det var Stockholmsfinalen i Ungt Företagandes (UF) årliga tävling. Alla Stockholms UF-företag var med och ställde ut. Uppslutningen är en återspegling av att entreprenörskap har fått mer och mer plats i vår svenska gymnasieskola under de senaste åren. Många forskare anser att entreprenörskap kan ge positiva effekter på skolan.

Det finns olika perspektiv på varför det är bra. Vissa anser att det går lättare för elever att nå sina mål, andra att de kan öppna nya vägar för undervisning och lärande i skolan. Entreprenöriellt lärande kan möjliggöra till nya arbetssätt genom att elever och lärare jobbar i verkliga projekt tillsammans med företag och organisationer. Något som i sin tur kan utveckla den från flera håll kritiserade gymnasieskolan.

Nackdelen är att det ställer nya krav på gymnasieskolan och lärarna. Bland annat finns ett grundläggande problem med begreppsförvirring kring entreprenörskap.

De lärare som har ett mer klassiskt ekonomiskt perspektiv fokuserar mer på att lära eleverna starta och driva företag medans andra ser entreprenörskap mer som ett förhållningsätt där eleverna lär sig företagsamhet och självständigt lärande och ansvar som kan hjälpa med i arbetslivet.

Enligt Nationalencyklopedins svenska ordbok är en entreprenör en initiativkraftig och uppfinningsrik egen företagare. Är det målet med våra gymnasieelever?

För 30 år sedan startades de två första UF-företagen i Sverige drivna av 30 elever. Ungt Företagande är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars syfte är att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet.

Detta görs genom att utbildningar där ungdomar tränar och utvecklar sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Sedan starten har över 200.000 ungdomar drivit företag genom Ung Företagsamhet.

Från och med hösten 2011 lyfts entreprenörskap upp som något som ska genomsyra hela gymnasieskolan i alla program genom gymnasiereformen Gy2011. Det har länge ansetts att politikerna ska spela en större roll i att främja företagande bland ungdomar och det här är ett steg i rätt riktning.

Grundargumentet för den nya satsningen på entreprenörskap i skolan är att samhället och arbetsmarknaden förändras i en allt snabbare takt samtidigt som globalisering och strukturomvandlingar skapar nya utmaningar och möjligheter.

Som en följd behöver eleverna utveckla kunskaper och färdigheter, så som självständigt lärande och kreativitet för att klara sig i samhället.

Enligt den nya gymnasiereformen kommer det att finnas möjlighet för alla elever att fördjupa sig inom ämnet entreprenörskap, som med fördel kombineras med UF-företaget. På så sätt får ungdomarna både praktisk och teoretisk kunskap inom ämnet.

Enligt Eva Leffle, universitetslektor i pedagogiskt arbete ska entreprenörskap ses som ett förhållningssätt till lärande och inte ett ämne. Hon menar att man ska våga gå ifrån det klassiska synsättet då skolarbetet blir mer meningsfullt när eleverna får vara entreprenörer i sitt eget lärande.

I år driver över 19.000 elever 6.245 företag men det är inte alla som får möjligheten. På flera skolor erbjuds inte eleverna att driva UF-företag och på skolor som gör det igår det är inte alla program. Det finns med andra ord ett behov av att låta entreprenörskap få en större plats inom de olika gymnasieprogrammen.

UF har genomfört en undersökning av alla elever som har startat UF-företag. Enligt undersökningen går 24 procent vidare till att driva företag även i vuxen ålder och anställer i snitt 4 personer vardera. Omräknat till arbetstillfällen blir 180.000 (!).

Ola Lauritzson som sedan 2005 driver GI Viktkoll startade sin entreprenöriella bana 1992 med Konglo UF är ett av dessa exempel. Han kallar sig själv serieentreprenör och har totalt startat upp åtta aktiebolag. Hans två nuvarande omsätter över 15 miljoner kronor och har åtta anställda.

Även Lisa Renander, vd för GO Enterprise sprider gärna budskapet om hur erfarenheten av att driva ett UF-företag har inspirerat henne till att bli entreprenör och arbeta som VD för företag som hon själv varit med om att starta.

Svenskt näringsliv presenterade hösten 2010 en ny rapport om företagsamhet i riket.

Under året hade antalet företagsamma unga under 35 år ökat med 1,4 procent och vissa kommuner var det en ökning med mer än 10 procent. Ser man längre tillbaka har företagsamma mellan 16-34 år ökat med 7,2 procent sen 2008 jämfört med företagsamma totalt som bara ökat med 3,9 procent.

Dessutom är cirka 40 procent av nystartade företag startade av unga. En högre nyföretagsamhet hos den yngre generationen har aldrig tidigare uppmäts.

Vinnarna av årets UF-företag i region Stockholm har redan börjat planera för framtiden. Efter SM-finalen kommer de utveckla konceptet och även se över möjligheterna att sälja in det till ett större företag.

När man lyssnar på deras historia är det fascinerande hur de har lyckats gå igenom alla de klassiska entreprenörs-utmaningarna; kritiserad idé, problem i värdekedjan och så vidare. Vad de lärde sig var att aldrig ge upp och att vägen till framgång var mixen av olika personligheter i ett fungerande team.

Vid frågan om de har något tips till andra elever som ska driva företag är det att verkligen kämpa och ge 100 procent, ” det är värt att vinna ett pris”, menar en sprudlande Karin Eliasson från Sox UF.

Om vi nu flyttar oss tillbaka drygt 60 år hamnar vi i andra världskrigets efterdyningar och en ny skolreform.

Den nya läroplanen hade då som syfte att lära ungdomarna i en riktning som skulle förhindra att ett liknande händelseförlopp kunde inträffa. Skolungdomen skulle då lära sig bli mer initiativtagande, kreativa och utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Låter det bekant. Fenomenet har bara fått ett nytt namn.

Själva entreprenörsbegreppet kom in i samband med vårt inträdande i EU, som en del i att skapa ett gemensamt språk. Med andra ord kanske det har skapats onödig förvirring runt ett synsätt på lärande som har funnits i Sverige i över ett halvt sekel. Det vi ser är inte ett trendbrott, utan en konsekvens av att självständigt tänkande har stimulerats under lång tid.

Vi drivs av vår nyfikenhet på vad som får affärer att hända på riktigt. Och samlar värdefulla insikter utmed upptäcktsresan. På trendspaning.se är ambitionen att inspirera, ge näring, rapportera och uppmuntra det kanske viktigaste för Sveriges just nu – entreprenörskapet!

Maria Sporre är initiativtagare och ansvarig för Estate Europes CSR-satsning på ungt entreprenörskap och arbetar till vardags som HR-chef på Estate Europe (Årets företag 2010 i Stockholm).

Magnus Penker är serieentreprenör, investerare, partner och moderator i Founders Alliance –Sveriges ledande entreprenörsförening, entreprenörsbloggare (www.penker.se) samt flitig debattör och författare. Magnus är också en frekvent föreläsare på Dataföreningen Kompetens konferenser.

Maria Sporre och Magnus Penker

Kontakta oss gärna på maria@estateeurope.com och magnus@penker.se.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>