Social Innovation när den är som bäst

Bilden av uppfinnare som egensinniga gubbar med spretigt hår, experimenterande i något skjul, är förbi. Uppfinnare kallas numera innovatörer.

Förändringen har skett gradvis. När uppfinningar tog steget till innovationer blev de något affärsstrategiskt. I ett nästa steg har innovationer blivit nyckeln till ett mer hållbart samhälle, där marknader och marknadens aktörer samverkan för att bygga värden bortom snabba språng med korta vinster.

Social Innovation, som det kallas, kan generera stora fördelar både på mikro- och makronivå, såväl lokalt som globalt.

Enligt innovationsgurun Joseph Schumpeter (1883 – 1950) är innovation kreativ förstöring där entreprenörer kombinerar element på nya sätt. Det är precis vad social innovation handlar om.

Vi har kommit till en punkt då vi måste ta hänsyn till vad jordklotet tål och därmed också vad mänskligheten tål. Därför är det nu allt fler länder, företag och mäktiga individer som börjar kombinera tidigare element på helt nya sätt.

Ta Audi som exempel. Audis forskningschef gjorde nyligen ett uttalande om att de investerar i tre nya vindkraftverk som skall leverera grön el till deras nya miljöbilar, som är både koldioxidneutrala gas- och elbilar.

Om man räknar på miljöpåverkan från källa till hjul ("well to wheel"), kommer en bil som drivs med e-gas att ge ett CO2-utsläpp på under 30 gram per kilometer. Då har även tillverkningen av vindsnurrorna och byggandet av e-gasfabriken tagits med i kalkylen. De elbilar som laddas direkt av Audis vindkraftsel kommer med samma beräkningsmetod ner i minimala 4 gram CO2 per kilometer.

Och i framtiden, inte så långt bort, spår Audi att man köper 10.000 km komfortabel bilfärd och får bilen på köpet.

Social Innovation är egentligen inget nytt koncept, begreppet har rötter som sträcker tillbaka till 1960-talet. Då föddes idéer om att strategier, organisationer och institutioner, så som arbetsförhållanden, utbildningen och utveckling, även skulle möta samhällets behov. Idag innefattar begreppet allt från till exempel mikrofinansiering och internetbaserade distansutbildningar till socialt entreprenörskap.

Vi har i en tidigare trendspaning tagit upp Michael E. Porters teorier om hur företag bör fokusera på shared value, med andra ord, leverera produkter och tjänster som gynnar inte bara företaget utan även samhället.

Han är inte ensam, akademiker såväl som näringsidkare har börjat förstå att värdet av att göra affärer ökar om de samtidigt gör gott för omgivningen – det vill säga, om de bidrar till att göra kakan större.

I en ny bok av Jason Saul – Social Innovation, Inc. förklaras varför företagen bör ta en del av ansvaret för att skapa ett mer hållbart samhälle. Enligt Saul finns fem drivfaktorer för social kapitalism:

1. Företagen har mer makt än regeringarna
2. Konsumenter har mer makt än medborgare
3. Samhällsfrågor är numera även affärsidéer
4. Filantropi har blivit en handelsvara
5. Värdet av immateriella tillgångar har ökat.

För att lyckas generera ömsesidigt värde för företagen och samhället menar Saul att det finns fem nyckelfaktorer för framgång. Vi beskriver dem vart och ett, satta i sina sammanhang.

Kamprads korvar
Den första nyckelfaktorn är att se att extrem standardisering, det som kallas för commoditization, kan ge mer klirr i kassan samtidigt som det ger en social positiv påverkan. Mottrenden till vad vi i väst har blivit vana vid med fler val och större utbud, det som också kallas för Economic Long Tail.

Med standardisering och anpassning mot stora marknader, till exempel Indien och Afrika som tidigare varit utelåsta, tas produkter och tjänster fram som folk i regionen har råd med. Ett bra exempel är hur indiska TaTa börjat sälja sin Nano-bil för 16.000 kr i Indien, en symbol för det moderna och framgångsrika Indien, där allt är möjligt.

Ett svensk exempel är Ikea, där i stort sett alla familjer har råd att köpa korv och bröd till barnen (det finns en kvarts miljon fattiga barn i Sverige). De flesta behöver inte känna att de inte har råd. En korv med bröd kostar en femma och är samtidigt den mest lönsamma produkten i Ikeas sortiment, räknat i absolut vinst. Ett praktexempel på Social Innovation.

Coca-Cola är en av Afrikas mest uppskattade arbetsgivare och marknaden är extremt lönsam
Hela 80 procent av Coca-Colas vinster kommer från marknader utanför deras ursprungliga amerikanska hemmamarknad. Men hur standardiserat man än tror att Coca-Cola är så har de varit mycket innovativa i sin etablering i Afrika och skapat stora sociala värden.

Det fanns ingen infrastruktur i östra Afrika när bolaget skulle etablera sig, så man var tvungen att tänka innovativt runt hela sitt distributionssystem. Bland annat engagerades kvinnliga förstagångsentreprenörer för att distribuera drycken lokalt. Modellen som heter MDC (Manual Distribution Center) har blivit en ekonomisk och social framgång. Det har skapat 12.000 nya arbeten och omsätter 500 miljoner dollar.

Dessutom drivs det av lokalbefolkning och kvinnliga förstagångsentreprenörer som i sin tur kan börja bygga samhället underifrån. Det finns mycket vi skulle kunna lära i Sverige av Coco-Cola och afrikanska kvinnliga förstagångsentreprenörer.

Emotionella kundband ger högre lönsamhet
Att fokusera på att vinna kunder är dyrare än att fokusera att behålla kunder; lojalitet är det bästa sättet att skapa lönsamhet och stabilitet. Ett av de företag som har lyckats riktigt bra är McDonald, som genom sitt sociala engagemang har nått en mycket hög kundlojalitet.

Tänk bara på upploppen i Los Angeles för 20 år sedan; hur hela stadsdelar blev sönderslagna och 6.000 militärer sattes in. 94 procent av alla kommersiella butiker skadades, men McDonalds restauranger stod orörda. Det är väl det ultimata beviset för kundlojalitet i en värld med allt mer flyktiga relationer och en ständig jakt på nyheter.

Slaget om talanger
Ett stort problem är talanger med bra utbildning. Det märks överallt men med olika magnitud. Kina och Indien investerar stort i utbildning, men ofta teoretisk och inte med fokus på samverkan, ledning och kommunikation – och de universitet som gör det blir av med sina studenter till utlandet mer eller mindre direkt.

Samtidigt kräver indiska och kinesiska staten lokal närvaro med lokalanställda. Ekvationen handlar om att ta ansvar för att utveckla och utbilda för att försörja sitt behov. Företag som IBM har gjort just det när de investerat hundratals miljoner dollar i att stödja universitetsutbildningar över hela världen. Ytterligare ett bra exempel på när företagens och samhällets intressen sammanfaller.

Partnerskap med samhället istället för ensidiga krav
Hur ofta har vi inte hört företags intresseorganisationer skrika om sådant som de inte tycker fungerar. En mottrend är att företag och intresseorganisationer istället adresserar problemen hand i hand med samhällsfunktioner. Ett bra exempel är internetbaserade tjänster för mikroinvesteringar och mikrolån i tredje världen.

Social Innovation är inget nytt koncept men nu håller det på att bli en megatrend. Vi har nu sett hur man skapar värde – såväl kortsiktigt som långsiktigt, såväl globalt som lokalt, för företag, individer och för samhället. I nästa spaning går vi in på den nya satsningen att göra Sverige till ledande inom social innovation.

Maria Sporre är initiativtagare och ansvarig för Estate Europes CSR-satsning på ungt entreprenörskap och arbetar till vardags som HR-chef på Estate Europe (Årets företag 2010 i Stockholm).

Magnus Penker är en serieentreprenör, investerare och författare. Idag är Magnus verksam som Director på Bearing Consulting Ltd, en Londonbaserad managementkonsultfirma specialiserad på innovation av tjänster, produkter, affärsmodeller, orter och industrikluster i EMEA och Kina. Magnus är även en frekvent föreläsare på Dataföreningen Kompetens konferenser samt en av lärarna på kursen i Innovation Management i Praktiken.

Vi drivs av vår nyfikenhet på vad som får affärer att hända på riktigt. Och samlar värdefulla insikter utmed upptäcktsresan. På trendspaning.se är ambitionen att inspirera, ge näring, rapportera och uppmuntra det kanske viktigaste för Sveriges just nu – entreprenörskapet!

Kontakta oss gärna på maria@estateeurope.com och magnus@penker.se.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>