Lärdomar från kriminella nätverk och terrorister

För några år sedan gav min före detta professor, David James, från Henley Business School, en föreläsning om lärdomar från al Qaeda. Det måste erkännas att det kändes så dynamiskt, och motbjudande, att det var på gränsen till härdsmälta i hjärnan.

Nu har det gått några år och i dagarna skrev Marc Goodman, rådgivare till Interpol, en uppmärksammad artikel i Harvard Business Review om hur näringslivet kan dra lärdomar från kriminella nätverk och terrororganisationer. Samtidigt släppte Booz & Company sin nya globala rapport om innovation management med samma underliggande budskap.

Även Thomson Ruters har precis släppt en ny rapport för 2011, som pekar på hur de mest framgångsrika bolagen snabbt och agilt överbryggar gapet mellan globala marknadspotentialer och nya innovationer.

Den nya världen känner inga gränser och de mest framgångsrika ”sourcar” och säljer globalt utan hänsyn till gamla dogmer. Välkommen till en spaning om nya sätt att utveckla innovationer i en uppkopplad och talangdriven värld!

Inom krigskonsten, från såväl Sun Tzu till moderna former som tillämpas av allt från hemliga säkerhetstjänster till terroristceller och kriminella cybernätverk till frihetskämpar, återfinns sex olika aspekter som alla kan appliceras direkt på entreprenörskap och innovation. Allt i syfte att agera mer snabbrörligt och svårare att följa/kopiera/slå ut.

De sex olika aspekterna är kommando, administration, skydd, informationshantering, tillslag och manövrering, som även var de aspekter som professor David James lyfte fram under sin berömda föreläsning.

Kommando
Uppmuntra andra att ta täten och gå först, genom tydliga mål och en stark vision. Var i bakgrunden och sätt upp en tydlig strategi, men samtidigt låt alla se dig som ledaren och få dem att känna närvaron i alla led från fronten till huvudkontoret.

Administration
Säkra försörjningen, det vill säga logistik och resursallokering, genom till exempel outsourcing till den som bäst löser uppgiften. Här finns inspiration att hämta från till exempel hackergrupper och andra löst organiserade grupperingar så som till exempel Wikileaks. De formas snabbt och effektiv utifrån uppdrag och situation – och spelar med hela världen som bräde.

Ett nytt fenomen i denna anda har lanserats av Eric Ries, en Silicon Valley-entreprenör och bloggare. Det kallas lean start-ups och liknar mycket hur celler och lösa nätverk formas kring idéer.

Central betongadministration är på väg att dras ned av sin egen tyngd och en ny form av lättrörlig, men väl underbyggd arkitekturell, administration tar form.  För att travestera Clint Eastwood i filmen Heartbreak Bridge: improvise, adapt, overcome.

Skydd
Enligt Sun Tzu skyddar du dig genom att organisera dig i celler, leda med en stark vision, investera i relationer, undvika byråkrati och röra dig hela tiden.
Samma strategi kan appliceras på hur du effektivt kan skydda dig mot att dina innovationer kopieras.

Informationshantering
Se till att alltid ha ett informationsövertag och bilda virtuella nätverk som är svåra att tränga igenom. Slå till först och ha ett agnostiskt förhållningssätt till all information.
Konkret kan det handla om att samla information om dina intressenter på internet, dela med andra och hela tiden ligga dig steget före med vad du vill att andra ska veta och inte veta. Här är Lisbeth Salander i Milleniumtrilogin en förebild.

Tillslag
Utkämpa asymmetriska strider – det vill säga där du har övertag, inte där du är lika. Slå först om du kan och håll hela tiden kontakt med din motståndare. Detta kan väl mest liknas vid Business Intelligence i det civila samhället eller Sun Tzus klassiska regelverk för när du slår till och när du går tillreträtt:

故用兵之法，十則圍之，五則攻之，倍則分之， 敵則能戰之，少則能守之，不若則能避之。

I engelsk översättning från Wikiquote: It is the rule in war, if ten times the enemy's strength, surround them; if five times, attack them; if double, be able to divide them; if equal, engage them; if fewer, be able to evade them; if weaker, be able to avoid them.

Manövrera
Nyckelorden är: snabbt, agilt, anpassningsbart, enkelt, anpassningsbart, uppfinningsrikedom (innovation).

Skapa asymmetrier – det vill säga utnyttja och skapa imperfektioner på marknaden som bygger på terrängen (komparativa fördelar) och din egen förmåga att attrahera de bästa talangerna och skapa en stark mission (konkurrensfördelar).

Här är ”small acting big” ett lysande exempel, det vill säga hur små företag genom att sourca globalt och sälja globalt på Internet kan agera som om de vore etablerade storföretag men med ett litet bolags fördelar.

Nu har det publicerats fler artiklar efter David James anförande om hur vi i näringslivet kan dra lärdomar av hur terroristceller, kriminella organisationer och hemliga säkerhetstjänster opererar.
Den senaste i raden kom häromdagen i Harvard Bsuiness Review: What Business Can Learn From Organized Crime. Här kan vi läsa om fem saker.

Artikelförfattaren Marc Goodman skriver:

1. Använd nya möjligheter: Använd ny teknik, nya möjligheter och var uppfinningsrik i hur du använder egna och andras fördelar. Ett bra exempel är att anamma sociala medier för rekrytering av talanger, vilket ger dig en fördel då de flesta ännu inte aktivt använder kanalen och den växer explosionsartat.
    
2. Outsourca till specialister: Leta rätt på dem som bäst löser uppgiften. De kan vara att använda wordy.com och odesk.com för att skriva, programmera och designa tjänster på internet. Rätt använt kan du hitta snabba, billiga och riktigt kompetenta personer. Andra möjligheter är communities i öppna innovationsmiljöer, i bloggosfären eller via högskolor och universitetskluster.   
    
3. Pengar är inte allt: Hitta drivkraften hos dina medarbetare i teamet. Köp dem inte utan knyt dem till ett viktigt uppdrag. Höga bonusar och överbetalda medarbetare är ofta direkt kontraproduktivt för den som driver innovationer i världsklass. Var generös i framgång men driv och belöna med så kallade ”intrinsic rewards” (som till exempel erkännande, flexibilitet, självförverkligande och status).
    
4. Kör long tail: Många små transakter gör att du mer sannolikt blir rik och lyckas och dessutom minskar risken för att någon sätter stopp för dig. Du flyger helt enkelt under radarn. Det kan till exempel vara mer lönsamt för en förmedlare att ta en liten provision på stora volymer av transaktioner än en stor engångsprovision för en ny stor kund.    
    
5. Samverka över gränser. Gränser försvårar; såväl språkliga, kulturella och religiösa som geografiska. Genom att frigöra dig från dem kan du snabbt och effektivt exekvera dina affärsmodeller där bästa förhållandena finns för tillfället.
    

I senaste ”The Global Innovation 1000” av Booz & Company lyfts fram att kultur är nyckeln till framgång, helt i linje med övriga tankar i denna spaning.

Enligt Booz & Company finns ingen statistiskt säkerställd länk mellan investeringar i R&D och värde på bolag, tillväxt eller vinst medan det finns statistiskt säkerställt att bolag som linjeför sin företagskultur på ett sådant sätt att den understödjer innovation ökar mer i bolagsvärde och vinst.

Företag som har sin företagskultur som stöd, och i linje med sin företagsstrategi, har i snitt 30 procent högre bolagsvärde och 17 procent högre lönsamhet i studien.

För världens mest framgångsrika innovationsföretag är nyckelattributen i deras innovationsstrategier överlägset prestanda och kvalitet – till skillnad från vad som ofta tidigare lyfts fram. Exempelvis har det ofta tidigare påståts att lyckade lanseringar är centralt mått på att man driver i rätt riktning.

Det är en fundamental skillnad att driva på många lyckade marknadslanseringar och att lansera något som verkligen är överlägset. Styrmekanismerna i ett bolag blir helt olika beroende på hur strategiskt fokus sätts.

En liknelse är till exempel bilindustrin där fokus varit, och till stor del är, många lyckade lanseringar istället för helt nya och överlägsna produkter. Vi ser resultatet; hyperkonkurrens, lönsamhetsproblem och hur de som faktiskt har unika lösningar har blivit tekniskt och marknadsmässigt överlägsna.
Nyckelattributen i företagskulturen hos de mest framgångsrika innovationsbolagen är en mycket stark identifikation med kunderna och en stor stolthet och passion över produkter och tjänster.

Vad som också är spännande i artikeln från Booz & Company är hur en av tre tidigare kända strategier har högre korrelation till att kultur och strategi är i takt.  Det är strategin ”Need seekers” (proaktivt söka efter obetjänade kundbehov), som överlägset sticker ut jämfört med teknologi och marknadsdrivna bolag.

Kanske inte så konstigt med tanke på vilka attribut som lyfts fram i framgångsrika innovatörers bolag. Vill du läsa mer om dessa strategier och om underliggande 21 framgångsfaktorer länkat till Booz & Companys arbete rekommenderas rapporten Innovation Key Sucess Factors.

Ytterligare en intressant aspekt är den demografiska. I Tomson Reuters Top100 Global Innovators ligger Sverige i topp inom maskinanläggningar, USA inom halvledarindustri och Frankrike inom forskning. Japan, Tyskland och Korea är andra länder som ligger mycket långt framme.

Dock investerar Kina mest i innovation bland världens ekonomier men ligger samtidigt i bottenligan på att nå en hög och effektiv innovationsgrad. Det vore intressant att göra en kulturell analys på demografi kopplat till innovation, precis som för företag.

Det ligger nära till hand att tro att liknande samband som finns mellan företagskultur och resultat skulle kunna finnas mellan regioners kultur och dess tillväxt och välstånd över tid.

Magnus Penker är en serieentreprenör, investerare och författare. Idag är Magnus verksam som Director på Bearing Consulting Ltd, en Londonbaserad managementkonsultfirma specialiserad på innovation av tjänster, produkter, affärsmodeller, orter och industrikluster i EMEA och Kina. Magnus är även en frekvent föreläsare på Dataföreningen Kompetens konferenser samt en av lärarna på kursen i Innovation Management i Praktiken.

Kontakta mig gärna på magnus@penker.se.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>