IT-politiken och den europeiska självkänslan
Är konkurrenspolitik rätt väg att stimulera innovationer?
2009-10-09: Nicklas Lundblad
KONTRAPRODUKTIV STYRNING Medan konkurrenspolitiken får en allt större roll i den europeiska IT-politiken. Neelie Kroes är utan tvivel den kommissionär som har störst inflytande över de stora multinationella IT-företagen, och det är på gott och ont. För vad har egentligen förändrats efter EU:s omfattande och kostsamma processer mot Intel och Microsoft? Vad har förbättrats?
Missförstå mig rätt - jag är för konkurrens, för bred konkurrens och djup konkurrens och konkurrens med grädde på - men frågan är om konkurrenspolitiken hjälper. En sak är säker - den mentalitet som frodas i ett EU som blir alltmer inriktat på att bestraffa de länder som lyckats bättre med innovations- och kommunikationsekonomin är inte vacker.
Ta regeringens förberedande rapport inför Visbymötet i höst. Det är i många stycken ett ambitiöst försök att komma till rätta med utmaningar på informationssamhällets område. Men när det gäller analysen av varför den europeiska IT-industrin är svagare än den amerikanska bryter analysen samman i någon sorts ekonomisk chauvinism med protektionistiska övertoner. Lyssna bara till detta:
"Effectively, the European ICT industry has been stunted by poor competition policy. The sector is now dominated by the major global players, largely American (eg Intel, Microsoft and Google) prompting the question – has damage been inflicted on the European ICT industry through inactivity of governments to protect fair competition?" (s 32 i A Green Knowledge Society (2009)).
Hinder istället för att satsningar
Frågan som ställs här är om det enda skälet till att den europeiska IT-industrin inte skapat Microsoft, Google och Intel är att dessa företag hämmat konkurrensen. Svaret är förstås att nej, det har de inte. Visst vore det bekvämt om vi inte behövde se till några endogena ekonomiska faktorer i EU, men tyvärr: så ser inte verkligheten ut. Verkligheten är enkel. USA är ett land, med en federal lagstiftning. USA har ett språk och etablerade nationella aktörer som gör det möjligt för de amerikanska företagen att snabbt bygga upp volymer som inget europeiskt företag kan uppnå med samma enkelhet. I USA finns fungerande och starkare forskningsproduktion och dessutom finns en riskkapitalstruktur som möjliggör satsningar på innovationer.
EU saknar det mesta av detta. Det blir därför patetiskt när rapporten söker förklaringen till ett saknat europeiskt IT-under i existensen av framgångsrika amerikanska företag.
Och värre: den slutsats som många medlemsstater uppmanas dra är ju att det är mer konkurrenspolitik som behövs, inte satsningar på just innovationssystem och riskkapital. Den enskilt enklaste åtgärden för att främja en europeisk IT-industri vore att ínföra ett europeiskt språk och en federal struktur i EU. Och nej, det rekommenderar inte rapporten. Genom att peka på konkurrensinstrumentet renationaliserar man i stället frågan, och hoppas att medlemsstaterna tillsammans med EU centralt skall försöka använda konkurrensrätten, ja, som vadå? Handelshinder eller extra tullar? Ett försök att hålla amerikanska företag borta?
Protektionism en återvändsgränd
Inte heller detta är en koherent policyståndpunkt - för exakt vad är det som gör dessa företag amerikanska? Att de grundades av amerikaner? Att de handlas på amerikanska börser? Att de ägs av amerikanska intressen (och ja, vad är då det)? Vad ska vi säga om Microsofts och Googles betydande investeringar i forskning och utveckling runtom i EU och i världen i stort? Hur ska vi förstå det faktum att den amerikanska marknaden för båda dessa företag nu står för mindre än hälften av deras intäkter? Dessa företag är - som företag blir i informationsekonomin - globala. Vi kan beklaga att EU inte lyckats prestera fler globala IT-företag, men med språk-, ekonomi-, riskkapital- och rättsliga hinder är det knappast en överraskning.
Om nästa generations IT-politik ska bygga på konkurrensinstrumentet är det dags att vi frågar oss exakt hur det ska gå till. Visst: Microsoft har betalat stora summor till EU, och nu kanske man förliks med än mer pengar eller inskränkningar i produkterna - men har det hjälpt? Har vi sett nya webbläsare på marknaden till följd av konkurrensen? Den nya webbläsare som fått mest uppmärksamhet är...eh...Google Chrome. Har det kommit massor av nya videospelare på marknaden? Har vi nu en blomstrande europeisk industri för operativsystem? Nej. Visst, vi ser förändringar i skiftet till öppen källkod, men de förändringarna följer av ekonomiska analyser och förändrade behov - inte av någon påvisbar ekonomisk konkurrenseffekt.
Protektionism och sårat självförtroende förklätt till konkurrenspolitik hjälper inte någon. Men var så säker på att konkurrensrättare kommer att anställas i drivor av de amerikanska företagen de kommande fem åren.
Nicklas Lundblad är sedan september 2009 vice vd på Stockholms Handelskammare. Under två år mellan 2007 och 2009 var han European Policy Manager på Google, ansvarig för Skandinavien och Baltikum. Han var tidigare stabschef på Stockholms Handelskammare och dessförinnan direktör på Stockholms e-handelskammare. Nicklas är också författare till tre böcker om IT, ledamot i den svenska regeringens IT-råd samt medlem i Ingenjörsvetenskapsakademins projekt Internetframsyn och Industriforskargrupp. 2008 disputerade Nicklas Lundblad i informatik på en avhandling med titeln Law in the Noise Society.
