Att bli kritiskt granskad av jämlikar – CITA-P

Lite bakgrund: IASA, den internationella organisationen för IT-arkitekter, driver en process för att evaluera arkitekter på en nivå som kallas för CITA-P (Certified IT architect – Professional). I praktiken betyder en sådan certifiering att du kan arbeta som en professionell arkitekt på alla de plan som CITA-P beskriver. Den visar att du både har en stor förståelse för alla områden och att du också självständigt kan leverera inom områdena.

Det är sex områden som bedöms. Här ingår allt från hur du hanterar den politik och gruppdynamik som finns i organisationer till hur du bedömer kvalitetsattribut eller tekniska designbeslut. De sex områdena är:

• Business Technology Strategy
• IT Environment
• Design Skills
• Human Dynamics
• Quality Attributes
• Software Architecture

Nedan följer en beskrivning av hur processen går till.

Innan du blir antagen till processen så måste du fylla i ett ansökningspapper. Där kommer du att få beskriva lite om din erfarenhet, vilka projekt du har varit med om och allmän bakgrund och utbildning. Detta är till för att initialt försöka bedöma om du har en tillräcklig grundkompetens för att komma ifråga för en CITA-certifiering. Till din hjälp finns några självskattningsdokument, som du kan använda för att själv bedöma dina möjligheter.

Det rekommenderas också att du tar det on-line prov som heter CITA-F (CITA Foundation), innan du beslutar dig för att ansöka. Provet går igenom arkitekturbegrepp, relationer och verktyg och ger en bra fingervisning om vilka delar du behärskar. I skrivandes stund finns tyvärr CITA-Foundation inte tillgängligt i Sverige, men vi hoppas att det kommer inom kort.

En CITA-P-certifiering handlar inte om att du har gått vissa kurser -- certifieringsprocessen bedömer snarare om du har relevant kunskap att arbeta som en professionell arkitekt enligt IASA:s definitioner.

Du har lyckats passera steg 1 och befinner dig nu minst sex veckor ifrån själva intervjutillfället, vilket innebär att du kan börja skriva på din arbetsdokumentation. Den består av tre delar: Först har vi ett erfarenhetsdokument, som i detalj beskriver din erfarenhet som arkitekt, reflektioner på lyckade projekt och misslyckade projekt, olika artefakter du tagit fram eller andra saker du vill åberopa. Nästa del är ett så kallat ”färdighetsdokument” (eng. proficiency), som beskriver din kompetens inom vart och ett av de olika områdena. Slutligen ingår en presentation.

Detta arbetsmaterial tar typiskt 30-40 timmar att sammanställa, vilket innebär några veckors arbete. Under dessa veckor får du också tillgång till en mentor, som du kan diskutera dokumentationen med och som slutgiltigt ger ett ok för att gå upp på intervju.

Intervjun är både påfrestande och stressande, det är inte varje dag man blir kritiskt granskad av likasinnade med en samlad kompetens som man själv som ensam har svårt att matcha. Du kommer sannolikt att vara nervös, vilket är helt normalt.

Intervjun går till så här:

30 min presentation. Presentationen avbryts efter exakt 30 minuter (moderatorn ger en förvarning fem minuter innan tiden är slut). Presentationen tjänar flera syften, dels ger den en möjlighet för kandidaten att berätta som sin egen erfarenhet inom olika områden, dels ger den en indikation kring de områden runt presentationsteknik och förmedlande av budskap som är ett av områdena som bedöms. Ett tips här; använd inte tiden till att förmedla allmänna arkitekturbegrepp, panelen vet att du redan känner till dessa, använd hellre tiden till att förmedla hur du själv ser på dessa områden, hur du hanterat dem vid olika tillfällen och varför.

40 min intervju. I denna fas kommer panelmedlemmarna att ställa frågor under tio minuter vardera. Du kan förvänta dig att få frågor fokuserade på ett eller två olika områden per panelmedlem. Dessa har oftast delat upp dessa mellan sig i den första intervjufasen. Det kan dock komma frågor som skiftar mellan olika områden, så detta är ingen absolut regel.

Frågorna ställs ibland med en speciell precisionsfrågeteknik, som innebär att du kan bli ganska abrupt avbruten när panelmedlemmen anser att du redan behärskar ett område – varje panelmedlem försöker förvissa sig om just detta varför man vill inte slösa tid på att fortsätta i spår som du redan visat att du behärskar. Andra frågor kan vara mera reflekterande; som till exempel: hur skulle du göra om du stod inför följande scenario? Frågorna kan också vara jämförande; av karaktären: Jämför objektorienterad design mot SOA. Vad är skillnaderna? Vad är likheterna? Vilket scenario skulle du välja A kontra B? Du kommer inte kunna svara på alla frågor, det är helt ok. Försök inte låtsas (du kommer att misslyckas!), det är bättre att svara ärligt och gå vidare.

10 min paus. Under en kort paus får du vänta utanför rummet. Anledningen till pausen är framförallt att panelen får en möjlighet att snabbt analysera vilka områden man är komfortabel med och de områden där man tror sig se luckor. Strategin för de nästa 40 minuterna kommer fokusera på dessa svagare områden.

40 min intervju. Denna är oftare tuffare än de första 40 minuterna, då frågorna handlar om områden du antagligen har sämre koll på. Panelen kan också ha beslutat sig för att medvetet pressa dig kring någon fråga som man inte varit nöjd med under den första intervjun. Det kan röra sig om att ifrågasätta dina tidigare svar och kanske ta en diametralt motsatt åsikt för att höra hur du svarar. En mycket viktig poäng här: Panelen ska inte använda tiden för att bedöma dina tidigare arkitekturer eller artefakter, du kan få frågor kring varför du gjorde si eller så men inte ifrågasättande av tidigare beslut. Om någon panelmedlem börjar gå i den riktningen så kommer han bli avbruten av moderatorn.

Innan intervjun avslutas så har du cirka 1 minut på dig att säga några slutord. Det kan vara vad som helst. Kanske kommenterar kring någon feedback du önskar få eller något annat som du tycker kan vara relevant. Detta är dock inte obligatoriskt. Därefter är det slut för din del och du kan lämna rummet, förmodligen ganska utmattad.

För panelen återstår sedan 30 minuters diskussion och beslut kring certifiering eller ej. För ett godkännande krävs att tre av fyra röstar ja. Panelen börjar diskussionen med att direkt göra en snabb omröstning för att se hur alla röstar. Denna röstning är inte bindande för någon panelmedlem. Efter röstningen startar en diskussion om vilka svagheter man anser sig hittat och för att försöka skapa en konsensus kring dessa. Detta blir samtidigt del av den feedback som senare kommer skickas till dig. Efter denna fas diskuteras styrkorna för att bedöma om dessa kan väga upp mot svagheterna. Slutligen görs en ny röstning som blir slutgiltig.

På en dag hinner panelen med tre kandidater, kanske fyra om man startar tidigt på dagen och håller på sent. Ofta väljer man en lördag för att försöka undvika krockar med andra projekt.

Efter cirka tre dagar får du beskedet om du klarat dig eller ej. Väntan beror framförallt på att man måste hinna sammanställa och godkänna den feedback och de rekommendationer som skickas till dig. Feedbacken är normalt uppdelad på cirka tre övergripande kommentarer och oftast olika detaljerade beroende på om du klarade dig eller inte. Så hur många passerar processen? Svaret är inte helt enkelt att svara på; de liknande processer som körts under många år pekar på att cirka hälften blir certifierade.

Om du sedan blir godkänd så innebär det också att du framöver får lov att delta som panelmedlem i framtida processer.

Vad kan man säga mer än Lycka Till!

Daniel Akenine är nationell teknikchef på Microsoft och ordförande för Sverige IT arkitekter. Han har en bakgrund som fysiker inom neurologi, utvecklare och IT-arkitekt. Han finns på http://blog.akenine.net/about/ och på http://twitter.com/dakenine.