Fattar vi sämre beslut med mer information?
Kanske dags att kalla in aporna igen
2010-12-20: Daniel Akenine
ÖVERHETTAD HJÄRNA Hur fattar du egentligen beslut? Som alla andra naturligtvis. Dina beslut fattas av din hjärna baserat på någon typ av stimulans eller information. Mängden tillgänglig information inför beslut ökar nu lavinartat. Innebär det bättre beslut?
Exakt hur mönster av neuroner skapar minnen, hur de modifieras eller tillsammans skapar dynamiska kognitiva processer är inte uppenbart. Att det finns tydliga begränsningar i din förmåga att använda alla all information och fakta omkring dig för beslut är dock uppenbart.
I genomsnitt så klarar du av att hantera fem fakta per beslut – vilket i sig är en prestation. Våra IT-system ger oss dock ofta 100-tals.
1.000 faktauppgifter inför en diagnos
Ett exempel på där fakta börjar bli en allt större utmaning att konsumera är inom sjukvården. Om du som läkare får 10,20 eller 100-tals fakta från IT-systemen för att fatta ett diagnosbeslut – är all dessa fakta till nytta? Du kommer knappast kunna använda dem alla på ett effektivt sätt.
William Stead vid Vanderbilt University prognostiserar att antalet tillgängliga fakta om en patient inför en diagnos kommer stiga till uppemot 1.000 fram till år 2020.
Visualisering nytt tillväxtområde
Det är uppenbart att våra traditionella IT-system och sättet de hanterar och visualiserar information är för grova och förenklade idag och att någonting annat måste ersätta dem. Rimligen kommer produkter för visualisering, expertsystem, dataanalys etcetera att se annorlunda ut om några år.
Teknik som semantik och intelligentare beslutstöd måste rimligen utvecklas vidare för att kunna ge användare av framtidens IT-system nytta av all denna fantastiska information som finns överallt omkring oss.
Blir beslutsfattande alltför komplext genom informationsexplosionen, så kommer återigen aporna som kastar pil tillbaka som ett intressant alternativ.
Daniel Akenine är nationell teknikchef på Microsoft och ordförande för Sverige IT arkitekter. Han har en bakgrund som fysiker inom neurologi, utvecklare och IT-arkitekt. Han finns på http://blog.akenine.net/about/ och på http://twitter.com/dakenine.
#1 Mats Moberg |
tisdagen den 21 december 2010 kl. 09:52 |
Hans Rosling med sina animerade "bubblor" är väl ett utmärkt exempel som bekräftar visualiseringens betydelse. Den information han presenterar på detta innovativa sätt är väl, vad jag förstått, inget nytt utan hämtat från befintliga källor. Det är formen han använder som gör det möjligt för alla att ta åt sig budskapet.
Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>
Skriv en kommentar...