Outsourcing molnifieras

Samtidigt som att outsourcingbolagen ändrar sitt erbjudande och ger mer närvaro sker, enligt IDC, en ökad efterfrågan på outsourcing och offshoring i Sverige och i Europa. Den ekonomiska krisen vi gått igenom har även den förändrat spelplanen från fokus på volym och pris till att kunna svara upp emot volatil efterfrågan och snabba förändringar. Samtidigt, eller på grund av nämnda trender, fokuserar nu indiska IT-bolag på Europa hårdare än någonsin, ofta med egna säljkontor på plats.

De flesta stora indiska spelare har tidigare valt att fokusera på Global 2 500 och de flesta av europas bolag, i synnerhet svenska bolag, är inte så stora. Effekten av storskalig drift med jätteuppdrag inom outsourcing och offshoring är att man lätt som leverantör hamnar långt från kunden och blir en commodity.

Marknaden i Europa har inte varit redo för offshoring och outsourcing som commodity, vilket också skapat en situation där förväntningarna, i bägge riktningar, inte alltid uppfyllts. Effekten av detta är att fler outsourcingbolag etablerar sig lokalt och försöker lära sig mer om marknaden i Europa och i Sverige. Föregångare har framförallt varit mindre indiska, baltiska, kinesiska och pakistanska bolag.

Samtidigt som kraven på närvaro och service ökar sjunker lönsamheten för de medelstora offshoringbolagen, de som tidigare var små och agila – utmanarna på den globala scenen. En nyligen gjord studie från McKinsey visar att indiska bolag som blir 3 000 personer får minskade marginaler då de får sämre resursutnyttjande och större fasta kostnader.

Samtidigt har de till skillnad från de stora offshoringbolagen valt att öka sin servicegrad i den takt som kunderna kräver, vilket också spätt på den negativa utvecklingen med minskade marginaler. Till detta skall också läggas ökade lönekostnader i såväl Indien som Kina.

Precis som IDC lyfter fram finns en tydlig trend i Europa, och i synnerhet i Sverige, med krav på lokal närvaro, lokal kunskap och höga krav på att tillföra värde, inte bara mankraft. Detta är också anledningen till att flera IT-konsultföretag etablerat sig i låglöneländer, dock med blandad framgång. Flera av bolagen har fått stänga sina offshore och nearshoreverksamheter. Kunderna kräver rätt pris, men framförallt flexibilitet och kapacitet kombinerat med kunskap och förståelse för affären. Samma utveckling som vi sett i väst, men nu med nya krav och möjligheter till flexibilitet och kapacitet.

För att kunna vara snabbfotad och för att kunna ta tekniksprång eller svara upp emot en kunds förfrågan om anpassningar, har svenska bolag idag en alltför dålig beredskap – detta till stor del pga av tidigare nedskärningar och rädsla för att sitta med resurser på bänken. Fokus i Sverige och i Europa är nu hur vi i väst kan rigga våra verksamheter för att vara snabba och effektiva till rätt kostnad.

Offshoring och outsourcing handlar inte längre om kostnadsnedskärning utan om affärsbeslut och strategisk inriktning. Målgruppen för outsourcing och offshoring är inte bara vilda entreprenörer med en egen Indiana Jones offsite eller storbolagen med super-MBAs på plats i Indien och Kina –
det är alla bolag, vilket har förändrat marknaden. Detta har spätts på av indiska entreprenörers vilja att ta sig in i Europa, då USA är svårt drabbat av den ekonomiska krisen.

Via LinkedIn genomförde jag under september månad (2009) en undersökning om vad som driver outsourcing och offshoring av IT och media. Svaret var intressant och i linje med de trender som just nu lyfts fram. Merparten, hela 42 procent, ansåg att drivkraften är efterfrågan på flexibilitet medan endast 35 procent ansåg att det är kostnad som driver. Alla, 100 procent, av personer som svarade och är på chefsnivå ansåg att det var behovet av ökad flexibilitet som är drivkraften, medan personer på icke chefsnivå och inom IT ansåg att kostnaden är viktigast.

På medelstora företag ansåg 100 procent att ökat behov av flexibilitet är drivaren bakom outsourcing och offshoring av IT och media. På stora företag ansåg 50 procent att flexibilitet är orsaken och drivkraften och 50 procent att det är kostnad.

Såväl LAS som vår ovilja att ta risker och utmana, parallellt med att en allt större global marknad för handel av varor och tjänster, är troliga förklaring till ökad efterfrågan av flexibilitet och indirekt kapacitet.

De krav som ställs på offshoring och outsourcing har till nyligen handlat om legala aspekter, om priser och ledtider, samt kvalitetssäkring och diverse stödprocesser. SLA (Service Level Agreement) har producerats för att beskriva och komma överens om grässnitten. Det har varit ett statiskt synsätt där allt ska regleras i förväg och det passar för storskalighet med mycket höga volymer. Något som fungerat så länge som inte målbilden förändras på ett dramatiskt sätt, vilket den nyligen har gjort på grund av förändringar i världsekonomin. Den ekonomiska krisen har spätt på önskan om flexibilitet och kapacitet på efterfrågan (capacity-on-demand).

Vilka krav som ställs är givetvis förenat med vilken typ av offshoring som skall genomföras, om det är enstaka agila projekt, dedikerade teams som skall ledas, en process eller funktion som skall outsourcas eller om det handlar om en så kallad Business-Operation-Transfer där en verksamhet byggs upp för att köpas tillbaka av kunden. Den senaste utvecklingen, triggad av cloud computing och ”as a Sercive”-trenden, är en allt större efterfrågan på verktyg och samverkansformer. En motreaktion mot SLA-regleringen, som ofta ger stelbenta ramverk och fel fokus.

Idag erbjuder allt fler bolag virtuella miljöer för att stödja samverkan och arbete i en global värld, med offshoring och outsourcing, i lokal tappning. Detta har kommit att i bloggosfären kallas för OaaS – Outsourcing as a Service.

”Cloud computing is threatening the business model of the Indian IT outsourcing industry as the global recession pushes business to cut costs, according to the chief executive of Infosys.” Källa: http://www.cloudave.com/link/8kmiles-outsourcing-as-a-service

För att lyckas med flexibel offshoring och outsourcing krävs mer än bara en leverantör i ett offshoring- eller nearshoringland. De viktigaste framgångsfaktorerna, utöver kompetensen hos leverantören, är

1. Kundens potential av att nyttja offshoring och outsourcing för att stärka sin konkurrenskraft
2. Kundens förmåga att analysera och mejsla ut vad i affären som kan eller bör vara flexibelt, kostnadseffektivt och med korta ledtider
3. Kundens förmåga att genomföra förändringar i egna organisationen och över hela sin supply chain
4. Arbetssätt; ansvar, prioritet, ledning, avgränsning, leverans och acceptans
5. Verktyg som stödjer utveckling; ärendehantering, versionshantering, testmiljö
6. Kommunikation; tekniskt, kulturellt, mötesformer, styrning och ledarskap

Punkterna 4,5 och 6 är sådant som typiskt ingår i OaaS upplägg där arbetet/utväxlingen sker i molnmiljö. En av de bloggar som bevakar OaaS är www.cloudave.com – en blogg jag kan rekommendera.

Sammanfattningsvis ser vi en trender mot mer lokalisering i globaliseringen (refererande till Thomas L. Friedman) samt virtualisering i globaliseringen/lokaliseringen samtidigt som fokus flyttas från bara pris och kapacitet till flexibilitet och affärsnytta. Y2K var startskottet för outsourcing och offshoring på riktigt – det fanns bara en nation som kunde leverera tillräckligt många programmerare och det var Indien. Nu 10 år senare, med den ekonomiska krisen i minnet, har fokus flyttats till flexibilitet och en gång till ritas kartan om. Nya bolag som förstår globala och virtuella spelplanen kommer vinna mark och de som hamnar efter kommer förlora mark.

Magnus Penker har skrivit såväl svenska som amerikanska fackböcker, utbildat tusentals människor i IT-branschen samt grundat, fusionerat, köpt och sålt åtskilliga bolag inom IT, Media och kommunikation. ”Jag har samlat på mig en del om vad som gör att saker händer på riktigt och tvärtom, det är ofta smärtsamma omställningar som behövs. Jag kallar det för Shift Happens.” Idag arbetar Magnus som investerare och vd för offshoringbolaget GTL Sweden där han hjälper kunder att upphandla och genomföra offshoringprojekt inom IT och media.

Sedan hösten 2009 är Magnus Penker också kursansvarig för utbildningen Offshoring i praktiken. Det är en kvalificerande utbildning för roller som identifierar, planerar, upphandlar och genomför projekt för offshoring och offshore outsourcing.

Du når Magnus på magnus@penker.se.