Outsourcing vår tids genusfråga

Jag hade nyligen en spännande diskussion med Minna Salminen, docent i sociologi på Sociologiska institutionen i Uppsala. Hon studerar genusperspektivet och har kommit att intressera sig för detta perspektiv applicerat på offshoring och outsourcing. Dialogen väckte min nyfikenhet, varför jag har gjort lite undersökningar som också blir denna veckas outsourcingspaning.

Enligt forskarna finns en möjlighet att offshoring driver jämställdhet i rätt riktning i Indien, men i fel riktning i Sverige. Hur då? undrar förstås en vän av ordning.

Låt oss börja med Indien där det finns många hundra miljoner, nästan en miljard, fattiga människor – samtidigt som det finns flera hundra miljoner människor som sakta men säkert klättar uppåt i välfärden. Traditionellt har det varit de höga kasten som har innehaft högre positioner, drivit större bolag och tjänat pengar i Indien. Sakta men säkert förändras bilden där människor från fattiga förhållanden får tillgång till internet och relaterad teknik, vilket steg för steg långsamt öppnar och öppnar nya möjligheter för dem.

Häromdagen träffade jag en före detta UD-tjänsteman som är född i Indien, som öppenhjärtligt berättade att han fick kontakt med sin före detta hushållerskas son på MSN häromdagen. Det är en solskenshistoria. Sonen har via internet och IT klättrat från att vara en fattig pojke utan möjligheter, till en lovande affärsman som odlar kontakter på hög nivå i väst. Barriärer rivs precis som i industrialismens födelse. Efterfrågan ökar för välutbildad arbetskraft, vilket i sin tur ökar efterfrågas på nivån strax under och så vidare hela kedjan ner till enklare jobb.

Kvinnor får i större utsträckning välbetalda IT-jobb, varför utbildningsnivån bland kvinnor ökar. Steg för steg går Indien mot fler välbetalda jobb inom IT-sektorn och därmed också en ökad jämställdhet. Idag tjänar en senior projektledare 40 000 - 50 000 kr per månad, som i vissa provinser är skattefritt.

Värt att notera är att jämställdheten inom indisk kultur har kommit längre än i Sverige, i många avseenden mycket längre. Indien har tidigare haft en kvinnlig premiärminister, Indira Gandhi, som styrde från 1966 till 1977. Kongressen, leds också av en kvinna, Indira Gandhis svärdotter Sonia Gandhi.

Men den starka ställning som de indiska kvinnorna haft på ledarnivå motsvaras inte av en liknande jämställdhet ute i det indiska samhället. Många tror dock att en förändring är på gång i och med att antalet IT-jobb ökar, jobb som är välbetalda i förhållande till de ofta smutsiga jobb som kvinnor ofta annars utför i Indien.

Läskunnigheten bland kvinnorna är omkring 40 procent, jämfört med 64 procent för männen. Även detta kan komma att förändras gradvis, då efterfrågan på kvalificerad IT-personal konstant ökar i Indien. En reflektion man kan göra över Indiens demografiska företagskarta är att de har många tunga kvinnliga företagsledare.

En förklaring kan vara att det finns gott om kvinnliga mytomspunna krigslegender. Som den om en drottning vars man blivit mördad, som tar sin lilla dotter inlindad på magen med ett svärd i varje hand för att gå ut i strid och befria sitt folk. Jag kan inte komma på något motsvarande i svensk historia, i vart fall inte de senaste tusen åren.

Värdegrunder, kultur och myter är spegelbilder av både samtiden och dåtiden och därmed också viktiga drivkrafter i samhället. Hans Rossling, professor på KI, pekar i ett av sina berömda föredrag på att abortlagstiftningen upphörde i Indien ett år tidigare än i Sverige (upphörde i Sverige 1974). Det kan ses som ett tecken på en modernare inställning i Indien till jämställdhet och frihet för individen oavsett genus.

På vilket sätt skulle då offshoring vara negativ för oss i Sverige? Att arbeta med offshoring och outsourcing offshore innebär resor, udda arbetstider och möten på helger som gör intrång i den svenska personliga integriteten. Det är mina observationer, de kan vara fel men självupplevda.

Låt oss utveckla detta lite. I Indien arbetar man i IT-industrin 200 timmar per månad och 6 dagar i veckan. Det gör att man ofta får inbjudningar till möten på lördagar, eftersom det är slutet på deras arbetsvecka. Till detta skall läggas att många och långa resor är att förvänta, hårda och långa diskussioner samt även att tidsförskjutningen i sig tvingar fram udda tider på Skype.

Enligt mina egna undersökningar och även enligt de forskare jag talat med leder detta till att färre kvinnor är intresserade (eller har möjlighet att vara intresserade, då kvinnor i Sverige fortfarande gör mer i hemmet än männen).

Ytterligare en hypotes är att det kan finnas en felaktig svensk bild av jämställdheten i Indien, som i sig skulle kunna leda till att man undviker kvinnor i ledande ställning när det kommer till offshoring och outsourcing offshore. Helt enkelt för att det finns en felaktig uppfattning av att det kan vara dåligt för affärerna. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att det indiska samhället delvis kommit längre i sin jämställdhet än vad vi själva gjort, något som verkligen manar till eftertanke.

Vi börjar med lite klassisk spelteori. Två fångar, A och B, ställs inför varsitt val: om en av dem vittnar mot den andre och den andre håller tyst, går den som vittnade fri och den som inte gjorde det hamnar i fängelse i 4 år. Om båda håller tyst hamnar båda i fängelse i 1 år. Om båda vittnar mot varandra får båda 2 års fängelsevistelse vardera. Båda fångarna måste ta ställning till hur de ska göra, utan att kunna rådgöra med varandra. Detta är ett dilemma, tabellen visar de olika utfallen.

Dilemmat uppstår om fångarna endast bryr sig om att minimera sin egen tid i fängelse. Varje fånge har två val: att samarbeta med sin kumpan och vara tyst, eller att förråda sin kumpan och ge bevis. Konsekvensen på valet beror på kumpanens val.

Om var och en ser till sitt eget bästa (det vill säga minsta möjliga tid i fängelset), är det bästa valet att vittna både om den andre är tyst och om den andre också vittnar. Båda dessa minimerar fängelsetiden.

Om de istället ser till den sammanlagda fängelsetiden (gruppens bästa) är båda fångarnas bästa val att inte vittna, detta eftersom det skulle minimera den totala tiden i fängelset. Det andra alternativet försämrar det sammanlagda resultatet. Dock finns alltid risken att den andre tänker på sig själv och vittnar.

Anta nu att vi applicerar resonemanget på jämställdhet i ett offshoringkontext. Antag vidare att offshoring innebär en affärsmässig fördel för svenska bolags konkurrenskraft. Då skulle utfallet bli som i figur 2.

Med spelteori och givet antagandena ovan är det bästa alternativet, totalt sett, att offshora. Självklart ett teoretiskt resonemang, men intressant. Värt att lägga till är att sambanden är lite mer komplexa och att det är troligt att en global trend med ökad jämställdhet även gynnar Sverige på den punkten.

Ökade satsningar på offshoring från Sverige ger fler IT-jobb Indien, vilket alltså i sin tur innebär en ökad jämlikhet för indiska kvinnor. Det är när kvinnorna gör klassresan till mer kvalificerade jobb, som de får ta del av den jämställdhet som i vissa avseenden är högre än i Sverige.  

Men de svenska kvinnorna då? Ska svenska kvinnor acceptera en försämrad jämställdhet för att hjälpa kvinnorna i Indien? Ja, men det är bara på kort sikt. Genom att kortsiktigt bidra till att världen blir mer jämställd, blir också Sverige mer jämställt.

Poängen i min spaning att det behövs en bred diskussion och ökat kunnande i syfte att föra Sverige framåt i den globala konkurrensen/samverkan/marknaden. Ser mycket fram emot att följa forskningen på genusområdet och offshoringmarknaden.

Vid tangenterna
Magnus Penker

Magnus Penker har skrivit såväl svenska som amerikanska fackböcker, utbildat tusentals människor i IT-branschen samt grundat, fusionerat, köpt och sålt åtskilliga bolag inom IT, Media och kommunikation. ”Jag har samlat på mig en del om vad som gör att saker händer på riktigt och tvärtom, det är ofta smärtsamma omställningar som behövs. Jag kallar det för Shift Happens.” Idag arbetar Magnus som investerare och vd för offshoringbolaget GTL Sweden där han hjälper kunder att upphandla och genomföra offshoringprojekt inom IT och media.

Sedan hösten 2009 är Magnus Penker också kursansvarig för utbildningen Offshoring i praktiken. Det är en kvalificerande utbildning för roller som identifierar, planerar, upphandlar och genomför projekt för offshoring och offshore outsourcing.

Du når Magnus på magnus@penker.se.