Projekt på löpande band

Tydliga roller låg bakom idén att låta projekten skapas och genomföras i en fast organiserad professionell beställarsida respektive utförarsida för IT-leveranserna. Verksamheten får bra koll på IT-resurserna som i princip konkurrensutsätts i ett formaliserat offertförfarande.

Det blir billigare att genomföra och enklare att prioritera samtidigt som man menar att projekten blir verksamhetsstyrda och därmed undviker att de blir hanterade som IT-projekt. Det blir som ett löpande band där alla gör sin del och med tydliga kontrollstationer. Perfekt!

Nu var det kanske inte tanken, men om vi ser på projekt som dels en styrform och dels som en arbetsform, så slogs dessa de facto ihop – styrformen blev också den rådande arbetsformen.

Som styrform var och är väl denna lösning bra, men att också låta denna bli arbetsform var inte så sunt. En hörnsten i små som stora projekt är att skapa och organisera ett ”vi” med de kompetenser som behövs utifrån projektets aktuella effekter och leveranser. Denna hörnsten förbisågs i många organisationer och detta ”vi” försvann alltmer.

Men så kommer något som kallas agila projekt. Detta arbetssätt förändrar framtagningen drastiskt genom att ”makten” till vad som slutligen levereras flyttas till projekten. Det agila arbetssättet kräver helt enkelt en god samverkan mellan verksamheten och IT. 

Kontrasten till den gällande ordningen blir tydlig vilket gör att dess nackdelar kommer till ytan. Samtidigt tar fördelarna med samtidig samverkan mellan de ”båda sidorna” bort det lock som under lång tid satts på den mänskliga drivkraften och kreativiteten. Detta lock har på många håll hunnit generera ett tryck som skapat vantrivsel och en negativ spiral.

Det blir tydligt att det är klokt med en arbetsform som ger stöd för ett gemensamt ansvar där båda sidornas syn samverkar i en tät dialog ända ”in i kaklet” – vare sig arbetssättet är agilt eller ej. Den agila arbetsformen har fungerat som murbräcka.

I själva verket tror jag båda sidorna ser fördelarna med att förändra den olyckliga strukturen där styrformen blev också den rådande arbetsformen. De inser att det inte är bra att ha linjeorganisationens roller som kund och leverantör, verksamhet och IT, med sig in i projekten. Den återfunna glädjen och kreativiteten skapar ofta bättre produkter/leveranser vilket både känns och blir tydligt när dessa roller tas bort i projekten. 

Projektens sikte höjs och ställs in på effekterna och tillsammans hänger de sig åt hur dessa ska uppnås. Kontroll på projekten ska skapas med styrformen, men det kommer i annan spaning.

Det tar möjligen lite tid, att förändra maktförhållanden är en trög process som drar igång starka drivkrafter med rädslor och viljor – men det kommer att ske. Hörnstenen är snart på plats igen. Organisera den mänskliga kreativiteten i projekten.

Kent Lagerquist har en lång erfarenhet både som projektledare och utbildare. Han är bland annat rektor för Projektskolan inom Dataföreningen Kompetens  Kent känd för sin pedagogiska förmåga och sitt engagemang.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>