2010-04-12: Annika Lidne
MÄNSKLIG KONTAKT Att vi är på väg in i en nätverksekonomi råder väl inga tvivel om. Men har du funderat på vad det innebär för ditt företag – och för dig själv?
Vi menar ju inte nätverk i form av kablar, switchar och routrar. Vi menar nätverk i form av mänsklig kontakt och kommunikation. Vi ser gång på gång hur sociala medier förmedlar nyheter, avslöjar felaktigheter och sprider positiva värden runt jorden med blixtens hastighet. Intresset för sociala medier har exploderat bland företagen från senare hälften av förra året och många funderar aktivt på hur just deras företag eller organisation ska kunna nyttja kraften i de sociala medierna.
Dagligen springer jag som konsult dock in i det stora problemet. Företagen ser stora möjligheter att utnyttja bloggar, Twitter och Facebook för att kunna nå sina kunder och konsumenter. Man förstår intellektuellt hur och varför. Men. Man har ännu inte själv tagit steget från industriåldern till nätverksåldern.
Det betyder att man inte sätter något värde på relationer. Man ser inte att ens kunder, konsumenter, samarbetspartners eller anställda har något att bidra med, utan är endast en resurskrävande sidoeffekt av att synas i sociala medier som måste hanteras. Skrapar man lite på ytan, är attityden att kommentarer på en blogg endast är värdefullt som ett mätvärde inte helt ovanlig. Man vill ha kommentarer som ett bevis på att någon läser bloggen. Inte för att läsarna engagerar sig i budskapet eller vill diskutera och skapa en relation.
Att ett företag ska gå ut på Twitter och själv leta upp och följa personer som är intressanta för företaget, antingen därför att de är opinionsledare eller opinionsbildare, eller därför att det är personer som är intresserade av det område företaget verkar inom, är i bästa fall förbryllande för många kommunikatörer, i värsta fall helt obegripligt.
Många av dagens kommunikatörer och informatörer är helt hjärntvättade till att se sin uppgift som att kommunicera och informera (läs: skicka ut textbaserad information till beslutad målgrupp). Man är livrädd för uppgiften att kommunicera som en människa, person till person, och att skapa en personlig relation till företagets intressenter. Det är inte bara kommunikatörernas och informatörernas fel utan i ännu högre grad företagsledningarnas som har skapat ett arbetsklimat där många är otroligt rädda för att göra fel offentligt.
Det ligger också på företagsledningens bord att se och förstå att reglerna för kommunikation har förändrats. Det är inte längre bara därtill i god ordning utsedda företrädare som ska kommunicera åt företaget. Det är ALLA. Företaget har möjligheten att göra varje anställd till en god ambassadör som sprider företagets goda renommé och budskap till sina egna nätverk genom sociala medier. Istället satsar många företag på Facebook-förbud och strikta policies för sociala medier som gör att alla utom de mest hängivna blir totalt avskräckta för att överhuvudtaget våga nämna sin arbetsplats eller arbetsgivare.
Att hålla sig kvar vid ett traditionellt tänkande där kommunikations/informationsavdelningen sköter all kommunikation är dödsdömt. Det finns inte resurser för något företag för en så resurskrävande och krånglig arbetsprocess. För att kunna konkurrera med en positiv och stark närvaro i sociala medier måste många fler på företaget vara dagligen engagerade online; säljare, inköpare, produktchefer, utvecklare, designers, lagerchefer, affärsutvecklare, vd:ar, styrelse, kundservice...
Det är dock många hinder i vägen som kräver insikt och strategiskt arbete från företagsledningen för att övervinna. Få företag har en kultur där det är en självklarhet att dela information. En vanlig inställning bland många anställda är att "det ingår inte i mina arbetsuppgifter".
Många har också en stark aversion för att skylta online med sitt riktiga namn - och det gäller såväl externt på internet som internt på intranätet. Det finns en rädsla att ha fel, att tycka fel och många vågar inte stå för sina åsikter oavsett hur harmlösa de än är. Dessutom är vi svenskar och med det kommer dels Jantelagen att inte dra uppmärksamhet till sin egen person men också en blyghet inför att ta kontakt med andra människor.
Amerikanska företag har med hull och hår tagit till sig sociala medier och crowdsourcing både internt och externt, och framåtsträvande företag i alla branscher gör det. Ska ditt företag vara med i matchen även om några år, gäller det att ha en plan för hur ni tacklar de hinder som kan stå i er väg. För att vara framgångsrik i sociala medier måste man vara social. Så enkelt är det. En självklarhet? Javisst. Och kanske den största utmaningen som företagsledningen har i den nya nätverksekonomin.
Annika Lidne är vd för Disruptive Media, ett företag med inriktning på sociala medier och internetaffärer. Hon är en av Sveriges mest kända talare och konsulter inom sociala medier. Annika är även grundare av Disruptive Media-konferensen, Skandinaviens främsta mötesplats kring sociala medier.