2010-02-11: Predrag Mitrovic
APPLE GÖR DET IGEN Lanseringen av iPad har genererat spaltmil i pressen, bloggar, Twitterkanaler och andra sociala kanaler. Jag konstaterar nyfiket att debatten handlar om mediet som sådant och nästan helt missar formatfrågan. När allt kommer omkring vill du kunna ta del av innehåll, oavsett vilket medium du har valt. I annat fall står du där med en riktig digital tavla.
Vill du ut och botanisera i de digitala bokträdgårdarna får du hålla tungan rätt i mun. Format som .azw, .opf, .tr2/3, .aeh, DAISY, .fb2, Plucker, .pdf, .ps, .djvu, .lit, .pdb, .lbr, .mobi, .epub och givetvis rent text-/html-format är alla skapade för olika e-boksläsare.
Vissa av formaten kommer med DRM-skydd (Digital Rights Management) för att begränsa spridningen och tillvarata rättighetsinnehavarnas intressen. Andra format är öppna och vinner mark, inte minst sedan lanseringen av iPad. När det gäller läsare finns Kindle, iPad, SonyReader, Nook, WISEreader, Nokia N900, Pocketbook och en hel uppsjö andra varianter.
Frågan är vad som är viktigast: Prestanda i enheten eller vilka format som stöds av den? Jag tror att det handlar om både och.
Ett format är metoden med vilken informationen i en datafil har kodats. Kodningen i formatet används för att ett program ska hantera informationen på ett korrekt sätt. Det finns en stor mängd olika filformat som spänner över olika datorplattformar och affärsmodeller.
Definitionen ”öppet filformat” anger att kodningsmetoden i ett format är specificerad och den specifikationen är tillgänglig för alla. En del kommersiella aktörer tillhandahåller specifikationerna för sina filformat vid förfrågan. Andra har helt stängt filformatet för egna ändamål. De senare kallas för proprietära format.
Nyckelkaraktäristiken för bra format handlar, bland annat, om följande:
Valet av e-boksplattform är svårt. Som konsument behöver jag fundera varför jag skaffar en e-boksläsare. Givetvis är det häftigt med formfaktorn och en iPad kommer att väcka ”ha-begär” hos omgivningen. Men, som med alla gadgets är det nyttan av enheten som avgör livslängden på förtjusningen.
För egen del är skärmens återgivning av innehåll och batteriets livslängd av absolut vital betydelse. Att kunna ha med sig bra böcker eller studiematerial på tunnelbanan, caféet, stranden och andra ställen är orsaken till investeringen. Utbudet, smidighet i nedladdning och betalning är en annan viktig faktor.
Som utvecklare eller innehållsleverantör finns det andra aspekter som styr: Programbibliotek, multimediamöjligheter, hippfaktor, distributionskanal, processorkraft, minne, grafikkort och en hel rad andra punkter som lockar.
Vad är det du ska använda din enhet till? Coolness á la iPhone = iPad. Läsa för nytta och nöje = ?
För egen del är jag inne på en Kindle DX. Jag är en litteraturälskare som slukar texter och för egen del värdesätter jag lång batteritid och ett digitalt bläck som fungerar i alla ljus. Lycka till i valet med din e-bok, eller kanske flera.
Nyttiga länkar:
Wikipediaartikel som beskriver begreppet e-bok:
http://en.wikipedia.org/wiki/E-book
Suverän beskrivning över format och på slutet en mappning mellan e-boksläsare och format:
http://en.wikipedia.org/wiki/Comparison_of_e-book_formats
Predrag Mitrovic är Chief Inspiration Officer och ägare av företaget MyNethouse.se. Han är strategisk rådgivare, författare och inspiratör, som bland annat är upphovsman till Cloud Sweden, ett nationellt kompetenscenter för molnteknik, juridik, verksamhetsutveckling och kompetens. Predrag har en lång bakgrund på ledande befattningar i internationella bolag:
Predrag har skrivit sju böcker om avancerad IT-teknik. Den senaste är ”Svenska IT-säkerhetshandboken 1.0” där han har samlat ett team av 13 ledande säkerhetsexperter och skapat en praktisk handbok om IT-säkerhet. Predrag Mitrovic är också en mycket uppskattad föreläsare, moderator, ordförande och är ledamot av OWASP Sweden.