 
                
                Chefsarkitekten som drivs av att få ihop helheten
                
                    Publicerad 4 juni 2014
                
                
                	
						Kennet Samuelsson är matematikern och systemvetaren som arbetat som konsult på bland annat Electrolux, SEB och Ericsson. 
                    
                
                I slutet av 1990-talet blev han linjechef och chefsarkitekt på Skandia. Att valet föll på just chefsarkitekt kom som en naturlig följd av ett företagsbehov och ett intresse av att förstå helheten.
– Jag hade turen att snabbt komma ut i hetluften på ett mindre  IT-konsultbolag i början av 1980-talet. Det blev som en förlängning av  universitetet och jag fick utbilda mig i skarpt läge som konsult. Under  den perioden fick jag även vara med under en stor del av IT-explosionen  som utvecklare, designer och arkitekt.
Jag fick även möjlighet att vara  med och bygga stora affärskritiska lösningar, komplexa produkter i stora  komplexa projekt. Jag har under hela resan haft med mig en analytisk  förmåga, vilket har hjälpt mig i de roller jag haft och gjort att jag  har sett större samband.
Mina tidigare erfarenheter vävdes samman när jag fick rollen som  linjechef och chefsarkitekt på Skandia Liv. I stort så är det den roll  jag har även idag på Skandia.
Kennet ser det som sitt bidrag att försöka förstå hur en arkitektur  bör vara uppsatt för att skapa rätt förutsättningar för organisationen.  Sedan han började på Skandia i slutet av 1990-talet har dock intresset  och dialogen kring chefsarkitektrollen kommit att förändras.
– Jag kommer ihåg att jag blev inbjuden att prata på DFK  (Dataföreningen Kompetens) i slutet av 1990-talet. Det fanns då ett  stort intresse, men inte så mycket material att använda som referens  eller grund. Utbildningarna på den tiden sade inte mycket om just  arkitektroller. Man arbetade främst utifrån vattenfallsmetodiken och  pratade mindre om arkitekturella överväganden och styrning.
Han upplever även att det finns en helt annan komplexitet idag än för  20 år sedan. Processer, tjänster och produkter är sammansatta och  utförs på ett helt annat sätt idag vilket ställer andra krav på  instrument och verktyg än tidigare. Det i sin tur ställer krav på en  förmåga att se till ekonomin, affärsstrategin, affärsmodellerna och  utnyttja de IT-möjligheter som finns.
– Det har definitivt blivit ett större fokus på arkitektur i  företagen. Det ser man även på IASA:s sätt att definiera de  IT-relaterade arkitektrollerna. På bara några versioner händer det  mycket.
Varför behövs en roll som chefsarkitekt?
– Rollen är till stor del beroende av verksamhetens behov. Komplexa  miljöer ställer krav på en långsiktighet och hållbarhet – och där krävs  en fungerande arkitekturstyrning och någon som ser till och förstår hela  livscykeln.
Chefsarkitektrollen betyder mycket annat än att bara vara en duktig  specialist på IT. Dels är det att kunna förstå ekonomin i det hela och  kunna beskriva nödvändig förändring eller transformation i ekonomiska  termer. Men det är en orimlig uppgift att vara en ensam person som drar  hela chefsarkitektens ansvar.
Det viktigaste är att ha en funktion som  sammantaget har den förmågan inom ekonomi, ledarskap, affärsförståelse  och en förståelse för affärsmodellen. Det finns en outnyttjad potential i  den IT vi har idag. Dels är det viktigt att kunna skörda mer av det vi  har idag dels även att förstå hur vi sa kunna anpassa, utveckla och  förända med en affärsnytta som drivkraft.
Vad är chefsarkitektrollens största utmaningar idag?
– En utmaning är att det är många olika förmågor som behövs vilket  ställer krav på en övergripande arkitektfunktion. En utmaning är att  förstå IT:s möjligheter och samtidigt kunna koppla det mot affärsnyttan  och dra nytta av dessa möjligheter. Det finns en komplexitet som man  behöver reducera.
Affären och produkterna är redan komplexa i sig och  det kommer hela tiden nya lösningar inom IT. Vi som arkitekter behöver  bedöma vad som är relevant för affärsnyttan både långsiktigt och  kortsiktigt.
– Vi kämpar även med är hur man mäter effekterna av arkitekturellt  arbete – det är en svår sport. Ofta är den en effekt som kommer senare  än vid den faktiska leveransen av ett projekt. Det blir då svårt att  mäta hur mycket effektivare en process blev och vilken grad av  återanvändning vi har lyckats uppnå.
 Vilka tre tips skulle du vilja ge till den som vill arbeta som chefsarkitekt?
– Mitt första tips skulle vara att arbeta med ledarskapet. Det är  viktigt att ha en närvaro och tydlighet och förstå organisationens  affärsidé. Det är avgörande med en ledarstil där du kommunicerar och  förklara vikten av ett förändringsbehov.
Mitt andra tips blir att lära sig prioritera. Med utgångspunkt i  den komplexa miljö som vi verkar i finns det hur mycket som helst att  göra. Det gäller att inse vilka vägval man bör ta och var man bör lägga  tid, styrning och djupare förankring.
Det är helt nödvändigt. Titta på  kartan – vad är affärskitiskt, vad behöver extra uppmärksamhet och vad  ska vara hållbart och långsiktigt?
Sist men inte minst – verka för att det finns en arkitekturell  kompetensförmåga i organisationen. Säkerställ att arkitekturförmågan  inte blir en stabsfunktion utan sker i samspel med utveckling och  förvaltning.
Källa: Affärsmodellbloggen
Tillsammans med vår samarbetspartner Cordial erbjuder vi utbildningen Certifierad chefsarkitekt. Vill du läsa mer om rollen som chefsarkitekt och vad utbildningen kan göra för din utveckling?
Jag vill veta mer om Certifierad chefsarkitekt