Arkitekturgemenskapen – samverkan för en starkare digital offentlig sektor

Publicerad 6 mars 2025

Digitalisering och samverkan är två viktiga byggstenar för att offentlig sektor ska kunna utveckla effektiva och hållbara lösningar.

Men hur kan arkitekturfrågor hanteras på ett enhetligt sätt i en så pass komplex samling organisationer som Sveriges kommuner och regioner? Med många aktörer och varierade förutsättningar blev en avgörande uppgift att skapa ett gemensamt språk. 

 

Arkitekturgemenskapen är ett initiativ som syftar till att förbättra samverkan och skapa en gemensam grund för digital utveckling. Vi har pratat med Peter Mannerhagen och Robert Sandell, två av nyckelpersonerna bakom initiativet, för att få en inblick i dess betydelse och hur det påverkar offentlig sektor.

 

Ett behov av samordning och en gemensam grund

Arkitekturgemenskapen startades för att skapa en plattform där arkitekter inom kommuner och regioner kan samarbeta kring digital arkitektur.

 

"När jag började på Inera 2017 var det tydligt att vi behövde bättre samverkan mellan kommuner och regioner. Vi ville skapa en mer effektiv modell och inspirerades av samarbeten inom Open EHR och FHIR. Därför startade vi Arkitekturgemenskapen med målet att bygga ett gemensamt arkitekturramverk," berättar Robert Sandell.

 

Sedan starten har initiativet vuxit och omfattar flera arbetsgrupper som utvecklar ramverk och beskrivningar baserade på vedertagna standarder – men på svenska.

 

"Arkitektur måste kommuniceras på ett sätt som fungerar i vår kontext. Därför har vi skapat ett ramverk baserat på TOGAF och ArchiMate men anpassat det till svenska förhållanden. Genom att skapa ett gemensamt språk har vi gjort det lättare att förstå och använda arkitektur i praktiken," förklarar Peter Mannerhagen.

 

Konkret nytta i offentlig sektor

Ett av de största resultaten av Arkitekturgemenskapens arbete är det gemensamma ramverket, som nu används av flera kommuner och regioner.

 

”Vårt ramverk är på svenska, generiskt och inte bundet till en specifik sektor, vilket gör det användbart för många organisationer,” säger Peter.

 

Ett konkret exempel är Huddinge kommun, som använt ramverket för att utveckla sina egna målarkitekturer.

 

”De kunde säkerställa att alla förstår hur saker hänger ihop, vilket gjorde det lättare att koppla ihop teknik och arkitektur med kommunens mål och strategier,” förklarar Peter.

 

Ett annat något oväntat exempel är ett tidigare samarbete med Försvarsmakten, där Arkitekturgemenskapen har bidragit till metod för förmågebaserad planering, vilket ger tydligare stöd och strukturer för hur arkitektur kan användas strategiskt.

 

”Vi tog inspiration från Försvarsmaktens sätt att arbeta med förmågor och anpassade det till kommunal och regional sektor. Det visade sig vara så framgångsrikt att Försvarsmakten själva ville diskutera och lära sig mer om vår metod,” berättar Peter.

  

Utmaningar och framtida utveckling

En av de största utmaningarna är att få arkitektur att bli en självklar del av förändringsarbetet inom offentlig sektor.

 

”Vi får ofta frågor om hur man får gehör för arkitektur i organisationen. Många efterfrågar argument och hisspitchar för att kunna kommunicera nyttan av arkitekturarbetet,” säger Robert.

 

Det har lett till att Arkitekturgemenskapen nu driver en fokusgrupp om hur man etablerar fungerande arkitekturfunktioner i kommuner och regioner.

 

”En enkät vi gjorde bland medlemmarna visade att minst 60% av kommuner och regioner saknar en välfungerande arkitekturfunktion. Det är ett problem vi aktivt arbetar med att lösa,” säger Robert.

 

För att möta det växande behovet av samordning planerar Arkitekturgemenskapen att utveckla sin styrmodell och införa någon form av medlemsråd.

 

”Vi har vuxit snabbt, och för att fortsätta utvecklas behöver vi en ännu tydligare struktur och fler sätt att dela erfarenheter,” säger Peter.

 

Varför gå med i Arkitekturgemenskapen?

Att delta i Arkitekturgemenskapen är kostnadsfritt, och nyttan är stor för de som engagerar sig.

 

"Den som är anställd inom kommunal eller regional sektor kan ansöka om medlemskap. Även de från statliga myndigheter med informationsutbyte med kommuner och regioner är välkomna," förklarar Robert.

 

”Vi ser att de medlemmar som engagerar sig och är aktiva i vår gemenskap utvecklas i sina roller. Ju mer man bidrar, desto mer får man tillbaka,” säger Peter.

 

Flera kommuner och regioner, såsom Göteborgs stad och Region Skåne, har redan beslutat att använda Arkitekturgemenskapens ramverk som sitt eget.

 

”Att ha ett gemensamt ramverk ger oss en enorm styrka. Det innebär att vi kan återanvända kunskap, standardisera vårt arbete och få en mer effektiv arkitekturhantering i offentlig sektor,” avslutar Robert.

 

Arkitekturgemenskapen fortsätter att växa och utvecklas, och med fler engagerade medlemmar kan initiativet bli en ännu starkare kraft för digital samverkan i offentlig sektor.